Jävla solnedgång...

Massvis med kvällar har jag lyckats observera alldeles fantastiska solnedgångar. Eldröda himlar, orangespräckliga hav, till och med en segelbåt passerade sakta medan solen doppade sin ena fot i havet häromkvällen då jag körde min bil uppför Färjeledsbacken. Jag har sett allt detta. Men har jag kunnat fota det? Nej! Inte ens min mobil har jag haft med mig för att möjliggöra ett förevigande av alla underbara solnedgångar. Så hur tänker man då? Jo, självklart tar jag tillfället i akt efter att ikväll ha kört min käre karl till psyket (till nya läsare: Han jobbar där) och åker iväg med min kamera i högsta hugg för att vid kruttornsparkeringen mötas av...blaff!

Tråkig och grå var den himmel och det hav som väntade. En ljusröd (inte rosa för rosa är en fin färg...) strimma skiljde hav och himmel åt och tjocka moln utgjorde resten av himlens prestation. Min högra hand som höll kameran sjönk långsamt och mina uppspärrade ögon smalnade besviket. Jag rättade till brillorna, tittade åter upp. Fortfarande en riktigt tråkig syn. Men kanske om man...nej, skittråkigt. Fast man kan ju ta med negativ...nope, inte ens då blev det fint.

Jag fnös åt omständigheterna och min otur denna majkväll. Ville ändå fota lite och gjorde så det. Jag är fortfarande lite sur så jag vill inte kolla igenom bilderna ännu. Tar det en annan dag. Kanske något blev bra.

Alltid, alltid, alltid ska jag ha med mig min kamera från och med nu. Alltid!

För övrigt har jag nu köpt mina nya löpskor!!! Tyvärr har jag även tappat en stortånagel som varit blå i några månader så jag kan inte ge mig ut och springa riktigt än. Men snart. Riktiga pronationsskor har jag köpt. Fast jag har ju inte betalt dem själv utan de är en födelsedagspresent från Johnny. Jag köpte ett par skor att promenera i och ha på jobbet också. Jag tror att de är en present från mamma. Jag ska väl inte spekulera i det kanske. Hon har frågat vad jag vill ha och jag har sagt skor och sen får hon lösa det precis som hon vill. 

Huvudsaken är att det var det enda jag kunde komma på att jag vill ha i födelsedagspresent. Seriöst, kunde inte komma på något annat. Då var man 27 snart och allt normalt skoj har slutligen utrymt min kropp. Skor. Inte snygga, kvinnliga, festskor utan funktionella, praktiska gympapjuck. Jag är lyckligare än någonsin!

Hej!


Kommentarer
Postat av: Tove

Skor måste vara en underbar födelsedagspresent! :) Grattis i förskott! kram

2010-05-08 @ 18:25:03
URL: http://tovisens.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0