regis

Det tar ett tag att komma tillbaka bara efter dryga två veckors vardagsfrånvaro. Nu är saker inhandlade såsom mat, hygienprylar och träningskort! Jag har bestämt mig för att vänta med att köpa ett nytt årskort och nöjer mig med ett 10-kort just nu. Ty imorgon börjar jag jobba och kommer att jobba en del i maj så jag vet faktiskt inte hur många pass jag hinner gå på. Vill inte slösa pengar ju. Däremot ska en väl genomtänkt plan nu sättas till verket. Jag ska börja löpträna! Mina fötter kommer kanske att vara en smula chockade i början eftersom de i sin otuffhet endast har sprungits på i ytterst sällsynta fall de senaste 10 åren. Jag har frågat ortopedcentret om de tror att de är möjligt för mig att löpträna och de säger att nu när jag har mina hålfotsinlägg ska det gå. Ingen behöver uppmana mig att börja försiktigt för det är jag väl medveten om. Första turerna blir väl runt huset och sedan får jag se hur långa sträckor som känns bra. Löpträna! Tjo!

De senaste dagarna har jag försökt sammanfatta vår semester för de vi träffat här hemma. Det enda jag kommer på att vi egentligen har gjort är äta, dricka, äta, solabada, dricka, sola sig torr och gå hem för att äta och ta en öl eller sju.

Jo, vi blev lite polers med två av servitörerna så de tog med oss och bowlade en kväll (natt, klockan var väl 23 när vi åkte och vi var hemma igen runt 03) och det var hemskt trevligt fast det inte gick så bra för en av oss och det var mig...
Vi fortsatte på temat midnattsaktiviteter och åkte nästa natt upp på ett berg för att grilla på en uteservering som ännu inte börjat användas för säsongen och som hade en fantastisk utsikt över Alanya.

Den som vann 5-kampen är Ingen! Jag vann i minigolfen med två slag!!! men vi har ännu en gren kvar. Biljard, Kalaha till Johnny. Minigolf, Othello till mig. Vem ska vinna den sista grenen och vad ska det bli för gren? Kanske blir det en armhävningstävling (då vinner nog jag) eller en brotta ner psykospatienter-tävling där säkerligen Johnny skulle gå hem med segern. Vi kommer att få vänta på att det ska uppdagas vad det är vi ska tävla i.

Nedan kommer jag att presentera lite fotografier av oss på vår semester. Jag förstår att det är ganska tråkiga bilder för den oinsatte men jag vill bara säga att för oss har det varit en fantastskt tid och jag är så glad att vi fick dessa två veckor innan sommaren börjar. Nu är det dags att jobba Johnny. Jag kommer att sakna dig. Vi ses i höst....


I bussen på väg från flygplatsen i Antalya till Alanya två timmar bort.
Dagen har bestått av hotellfrukost på Radison blue och en trevlig flygresa på 4 timmar.


Vår balkong med utsikt över Alanya och en massa fina berg. Vi har just varit och fått
massage vilket vi såg till att få tre eller fyra gånger var. Minns fan inte...



Johnny på stranden med fina berget i bakrunden.


Regis på stranden med fina berget i bakrunden.



Här har vi gjort oss fina för att gå ut på vår favoritrestaurang. En italiensk sådan
med grym service och underbar mat.


I takpoolen. Ser lite knasig ut. Kanske börjar bli hungrig på en Döner kebab
och en färskpressad apelsinjuice...


Sköldpaddan och katten i museets trädgård. Ej ännu medvetna om varandra.
När jag gick närmare bröts en kvist under min fot och orsakade båda djuren
att titta upp och fly åt varsitt håll med ett plask och ett rafs.


Sen kom den varma kattormen och strök sig lite.


Här spelas det lite 9-ball.


Johnny behärskar det omtalade bowlingbenet. Han vann för övrigt rätt
fett vill jag minnas.


Från vår nya kompis balkong. Han fångade våra hjärtan genom att laga
smaskig mat till oss och han lät oss bada i sin kvarterspool. Det här var vår sista kväll
i Alanya (för den här gången).

Jag ser fram emot vår nästa resa men nu ska jag ha en riktigt bra sommar i min källare och på mitt museum. Årets sommartema är-Lagom av allt...Tror ni att jag klarar det?

Jag återkommer med mer info. Ville bara säga att jag (tyvärr) inte är fast i ett annat, varmare land. Vulkanen verkar fortfarande lite crazy men vinden ligger inte på åt vårt håll längre.

Har just gått igenom majschema och tittat över spelningar och planerat för en hektisk månad. Tillbaka till allvaret.

Hej!

Dagen gar ganska langsamt idag. Ett behagligt, lugnt tempo utan krav eller konstigheter. Vi vaknar, vi bestammer oss for att vi hinner ata frukost pa hotellet innan den stanger. Vi ater, dricker kaffe och funderar pa vad vi ska gora. Det finns ett museum i Alanya som knappt innevanarna sjalva besoker. Vi gar dit. Massvis med romerska keramikfynd, stort och smatt, intakt glas fran runt Jesu fodelse och en stor mangd valbevarade mynt. Nagot som jag reagerar pa ar ett gang sma, sma glaskarl, pa skylten star det "tear vessel". Man samlade av nagon anledning upp tarar i dem.
Museet har en tradgard fylld med olika gravstenar och sma kistor, aven gamla skorderedskap och en vagn som ska dras av en hast. En pafagel vankar av och an i tradgarden och skriker oronbedovande till da och da. Vi haller oss undan for den kanns opalitlig. En katt stryker sig plotsligt mot mitt ben. Jag tittar ner. Den tittar upp och stryker sig ett par varv till. Slingrar sig som en solvarm och mjuk liten orm. Jag tycker sa mycket om katter men jag forsoker att halla mig fran att klappa frammande sadana for jag blev biten en gang och dessutom kan de ha skabb eller loss. Den har ar bara fin och kelig men den far noja sig med mina ben. Jag tar en bild pa den.

Vi hittade ett biljardbord harom dagen men da hade vi inte ork att spela. İdag orkar och vill vi. Jag vinner nagra. Johnny vinner det bord som ger poang. Vi har namligen en femkamp pa gang. Johnny har vunnit i bade Kalaha och biljard. Jag spoade honom i Othello. 2-1 till min karl. Kvar ar minigolf och Risk i tarningsform. Minigolf ar viktigt. Sist vi spelade var pa Teneriffa for flera ar sedan da Johnny kaxigt utmanade mig och jag vann storslaget. Jag vill for mitt liv behalla pokalen och Johnny kommer att kampa mycket hart for att sno den av mig. Mycket nervost...

Vi har pratat lite om vulkanen och var framtid och hur mycket var narmaste framtid paverkas av vulkanen. Lite olika bud far man om askmolnets utbredning och egentliga farlighet. Nagra havdar att det snart har dragit forbi, nagon annan sager att det kan ta veckor och ytterligare andra pastar att det redan nu gar att oppna luftrummen utan risk for skador pa flygplansmotorerna. Folk aker hem fran charterorter i bussar som tar flera dagar. Jag tror att resebolagen ar skyldiga att se till att vi kommer hem. Annat ar det for de som rest pa egen hand. De far ordna det sjalva. Vi har tur. Vi kom i alla fall ivag...

Ikvall ska vi se en fotbollsmatch. Ett derby mellan tva turkiska lag. Johnny har spelat pa den. Det ska bli lika for att vi ska vinna lite pengar. Hastarna igar gick at helvete och mitt i det efterlangtade Olympiatravet laggade sandningen sa vi missade det mesta. Johnny pratade med valdigt stora bokstaver da...

Jag sitter vid hotellets dator just nu. Bredvid mig star buren dar hotellpapegojan bor. Han ar tyst for tillfallet men ofta ger han ifran sig visslingar, sirener, billjud, hostningar och ett och annat "hello".
Utanfor fonstret lyser stora roda blommor och fran hogtalarna kommer salsamusik. En glad turkisk man berattar fran tvn om nagot jag bor kopa och en annu gladare kvinna haller med.

Jag ska snart vacka Johnny som tar en liten siesta. Sen ar det match!

Hej!

Hej!
Forsta veckan har passerat och jag har mycket att beratta men allt verkar pa nagot satt ihoptrasslat i ett enda soligt och varmt semesterkluster. Vi har hallt oss ifran de vanlıga turistfallorna (jeepsafari, olıka dagsutflykter till grottor och berg och annat som sakert ar skoj men som innebar en massa interaktion med andra nordiska turister och det orkar vi inte riktigt med) genom att spendera var mesta tid pa stranden, vid hotellets takpool (!) och pa restauranger dar vi ater och njuter och fornojt klappar vara spanda magar som nastan glanser lite i solen for de ar sa spanda och runda.
Jag ar brun! Johnny borjar ocksa bli det. Han ar alltid lite sur de forsta dagarna i solen for jag blir brun sa fort och jag ar stoltare an nagonsin nar han imponerat haller sin arm bredvid min for att pavisa skinnaden. Jag kanner mig sa fin!

Jag kommer senare i inlagget fundera lite kring om vulkanen pa Island kommer se till att vi kanske aldrig kommer hem men eftersom vi knappt vet nagot om denna katastrof och det darfor kanns ganska overkligt sa fortsatter jag beskrıva var semester nagra rader till.

Resan hit var lang. Vı mellanlandade efter batresa och buss till Stockholm hos en van och pa kvallen akte vi till Arlanda och bodde pa fint hotell minsann! Nasta morgon at vi. Och at och at. Hotellfrukosten pa Radison blue var det maktigaste jag sett men jag far val erkanna att jag fastnade lite val lange vid pannkakorna och hade svart att fa plats med allt annat i min mage efter en stor hog med pannkakor och sylt. Mums!

Flygresan var bra forutom nagra riktiga luftgropar tio minuter innan landning och jag var lite svettig nar vi klev av i ett solvarmt Antalya. Bussresan till Alanya tar tva timmar sa vi kom till vart hotell runt 16 och jag slet fram min bikini och med ett plask hade semestern borjat. Takpool ca fem meter fran vart hotellrum. Helt ok...

Eftersom sasongen inte riktigt dragit igang ar staden ganska lugn och servicepersonalen (bartenders, sevitorer) ganska avslappnad. De snackar och ar trevliga och kommer ihag oss nar vi besoker ett stalle fler an en gang. De flesta ar grymt bra pa att komma ihag ett ansikte. Nagra havdar att de minns oss fran forra gangen vi var har for ganska exakt tva ar sedan. Jag tror dem.

Jag har tagit lite bilder och sjalvklart ska de laggas upp men nar jag tittar igenom dem inser jag att de flesta ar pa Johnny som hojer ett glas, Johnny som tar en tugga av nagonting gott, vı pa var balkong eller pa en strand. Nagon snygg bergstopp har jag val fotat ocksa men jag inser verkligen att den har semestern inte blev sardeles aventyrlig. Jag tycker att det ar lite skont men visst funderar jag pa om man skulle ta och fa andan ur och gora nagot mer an ata, lasa, ata lite till, bada. Vi far se. Vi har det i alla fall helt javla fantastiskt. Vi ar som gjorda for att aka pa semester.

Alla vet att det ar lordag idag och da vet de flesta ocksa vad Johnny pysslar med. For att dela det roliga har jag kopt en Harry Boy och fasen om jag inte skulle ta och vinna lite pengar idag! Vi har fıxat sa att vi kan se hastarna pa hotellet ikvall. Jag kan bara forundras over hans engagemang och gladjas med honom som ju har langtat en hel vecka sen sist och nu ar det dags igen.

Na. Det verkar som att vi kanske far stanna i denna ljuvliga stad for ever. Mina lasare vet sakert mer an vad jag sjalv gor om vulkanen. Det jag vet ar att de resenarer som skulle lamnat igar har blivit upphamtade och transporterade till ett annat hotell dar de bara kan vanta pa besked om nar de kan aka hem igen. Vi ska ju aka natten till nasta lordag enligt ursprungsplanen sa askan har nagra dagar pa sig att forsvinna men det verkar ju oerhort osakert. Ingen vet. Vi vantar och ser. Vi mar bra.

Jag vill rikta ett SUPERGRATTIS!! till mın alskade mamma som ikvall ska fira sin 60arsdag med vanner i Uppsala. Ha det alldeles fantastiskt mams! Puss!

Nu ar val planen att strosa tillbaka till hotellet och kanske dricka nagot kallt i skuggan, kanske lasa bok en stund. Det finns ju sa mycket att valja mellan nar man ar pa en sadan har harlig semester. Jag behover val for ovrigt inte tala om hur sjuk denna varld hade tett sig om aven denna resa skulle ha blivit installd och aven denna gang av en nastan overklig anledning. Jag hade statt med armarna utstrackta och skrikit mot himlen. Varfoooooor!

Vi kanske far vara 6 veckor har istallet...

Hej!

Jaha. Då var stunden kommen. Detta är kvällen före resan. Den pirriga, förvirrade, förväntansfulla, trötta men glada kvällen innan det är dags att återigen gå ombord på den ökända (ö-kända, HA, HA) gotlandsbåten med sprängfyllda resväskor och rödstrimmig blick (vi tar tidiga morgonbåten som innebär att vi måste gå upp vid 05).

Idag har vi fixat behövligheter och avskedsfikat med käre Robert som faktiskt har besökt just Alanya till och med fler gånger än vi har. Jag gick upp jättetidigt och waranade mig och hann med en avskedsfik med Paul också på hans soliga och våriga balkong. Nu kommer självklart solen till Visby och visst är jag glad för det men helvete att den ska komma nu när vi ändå åker härifrån. Hela vår plan var ju från början att lura vintern, dra när det var som kallast och sen inte komma tillbaka förrän solen mötte våra krav. Värsta bra planen var det.

Vi spenderar morgondagen i Stockholm och på lördag går flyget till Turkiet. Vi har med oss våra snorklar och cyklop, badkläder och varsi 5 böcker. Det borde räcka med varsi 5. Man (vi) läser mycket när man (vi) är på semester.

Solstolar, beware. Kebabhak, You'll never know what hit you. Doritosförsäljare, här kommer strandregis med fickorna fulla av småmynt. Jag ska rulla mig i Doritos. Jag älskar Doritos.

Jag ska se hur bloggvänlig jag kommer att känna mig. Vill såklart ge små livstecken då och då och gärna lägga upp någon bild också men det ligger i framtidens turkiska, håriga händer hur det blir.

Ha det jättebra och hoppas att vårsolen träffar er alla åtminstone då och då.

Hej!

Idag har jag varit på sjukhuset och gjort datortomografi av (på?) min arm. Det var lite läskigt men ändå en intressant upplevelse. Det bästa av allt var att sköterskan hade ett smeknamn för det som gjordes. Egentligen hette det typ armflegoplastur (eller liknande konstig vetenskaplig term) men så kan man vara lite chillad och bara kalla det en armflebba. Vilket hon gjorde. Jättekul tyckte jag. Jag fick ligga ganska länge på en brits iförd någon sorts halvt genomskilnig morgonrock som hela tiden åkte isär. En hurtig läkare dansade runt och fixade och donade och drog en massa skämt. Säkerligen exakt samma skämt som han dragit för patienten före mig och som han skulle dra för patienten efter mig. Men det var bra. Det är bättre när de är roliga än dödsallvarliga.

Jag fick en gigantisk nål inkörd i en ådra i handen. För att det gör lite extra ont där, skojade läkaren. Det gjorde det. Efter andra försöket satt den och han sprutade in koksalt och det gjorde inte ont vilket var bra för snart skulle kontrastvätskan sprutas in och då var det viktigt att inget gjorde ont. Jag åkte in i maskinen och ut. In i maskinen och ut. Fram och tillbaka. Sen sprutades kontrastvätskan in och jag blev alldeles varm av den och det känns som om man kissar på sig fast det är bara varmt av vätskan mot urinblåsan. Jag blev förvarnad att det kunde kännas så. En sista vända i maskinen och sen var jag klar. Hoppas nu bara att allt ser bra ut i armen min.

Idag är det den första april och snart är det den tionde april och det är dagen då jag och Johnny åker till Turkiet! Jag minns inte om jag sagt det tidigare men nu säger jag det i alla fall. Alanya, Turkiet! Samma stad som vi redan besökt två gånger tidigare. Kanske lite tråkigt och oäventyrligt men det bryr jag mig inte om. Jag längtar! Vi hittade en billig resa och det börjar faktiskt bli varmt där nu så vi slog till. Biljetterna kom med posten igår. Lite old school. Natten till den tionde ska vi bo på ett hotell på Arlanda. De har en supersmarrig frukost och en pool. Även en fitnessavdelning men så mycket tid har vi nog inte...

Jag tror att den här semestern faktiskt kommer bli av och jag tror att den kommer att bli alldeles fantastisk. I Turkiet finns massvis med underbara ting. Det finns turkiskt bad, massage och kebab. Den godaste kebab du ätit. Det finns stränder med solstolar i plast och man kan köpa doritos i en kiosk. Världens godaste apelsiner växer där. (min referensram är mycket liten men de är verkligen grymma) Frasiga lakan efter en dag på stranden och kalla kakelgolv som luktar citrus. Ett litet kylskåp som knappt håller kallt men som duger utmärkt till de små yoghurtförpackningarna som vi äter till frukost varje dag. Och snabbkaffe! Lata katter i solen, exotiska växter, moppar och den långa strandpromenaden...Aaaah, snart.

Ikväll ska vi som bekant hem till vänner och festa och äta. Jag tänker försöka strunta i att jag är helt slut, att min mage är svullen och öm och att jag hela tiden har lite ont i huvudet. Saknade vänner skall ägnas all min uppmärksamhet och min svullna lekamen får jag ta hand om imorgon.

Ha en fantastisk skärtorsdag. Glad påsk!