Bleh!
Jag börjar känna mig så där halvt lite aningens smulan miniförkyld. Så där så det kryper i kroppen, jag är varm och kall och trött och lite snorig. Fick världens finaste början på dagen idag dock. Dörren till sovrummet öppnades och in strömmade ljuv musik och ljudet av vattenkokarens brusande telöfte. Johnny hade gjort smarriga mackor och han tyckte snällt synd om mig när jag rann ur sängen och hasade mig mot köksbordet ynkligt kvidandes "jag är lite sjuuuuk".
Jag hatar givetvis att vara sjuk, vem gör inte det, men jag hatar verkligen när jag är bara lite sjuk. Då förväntar man (läs jag) sig (läs mig) ändå att klara allt som vanligt trots att man är väldigt nedsatt. Kroppen säger att den behöver vila men man vilar inte och jag skulle aldrig sjukskriva mig för att jag är på väg att bli sjuk. Nej, man väntar tills man har svullnat upp i hela huvudet, tills man inte kan prata eller knappt andas och folk mer eller mindre tvingar en bort från sin arbetsplats. Fast tro mig, jag har så låg moral så jag VILL alltid sjukskriva mig och bara ta det lugnt när jag känner så här. Min första instinkt är alltid att försöka klura ut hur jag ska lyckas slippa gå till jobbet. Hur jag ska kunna fly. Jag har ett samvete som säger att det är taskigt att sätta arbetskamraterna i skiten men när jag mår lite kasst så skiter jag i det. Det försvinner, det lilla samvetet och i stället dyker något sorts agg upp. Jag blir lite sur på mitt jobb som är så puckat att det tvingar dit mig när jag är nästan död. Jag tycker att de borde ringa och säga att jag inte behöver komma idag. Jag blir sur på dem för att de förstör allt...
Ja, jag blir mycket dramatisk ibland.
Hur som helst så ska jag försöka klara de fyra dagar av arbete som ligger framför mig. Jag klunkar Echinagard (med reservation för felstavning) och ska bara ta det lugnt fram till jobbdags. Vila lite och sen laga god och närande kyckling med cous cous-sallad.
Längtar efter semester. Längtar efter min säng som nu är full av en Johnny som snarkar gott. Avundsjuk!
Hej!
torsk framför brasan
Jag ska laga klok mat till idag och imorgon. Jag ska laga torsk med räkor. Torsken är frusen så jag la den framför braskaminen och där ligger den nu och tinar för fullt. Det är en fin och praktisk braskamin. Hur gjorde jag förut för att bli varm? Minns inte. Hyreslägenheter brukar vara iskalla fram till november då värmen brukar sättas på så smått. Det är så hemskat att man inte kan påverka det på något sätt men elementen måste ju vara "on" för att man ska kunna det. Min braskamin är alltid on :-)
Det är så underligt. Mörkret och kylan är här och brukar medföra sån hiskelig ångest. Varje år, samma sak. Men inte i år. Jag mår rätt bra. Lugn och nöjd lufsar jag på med mitt jobb och min träning och min karl. Lufs, lufs. Sommaren var en helvetes pina i år. Ångest och stress, overklighetskänslor, förvirring, fullt påslag varenda dag. Lediga dagar stressades igenom och världen såg jag genom ett suddigt filter. Äckligt. Människor överallt. Mindervärdeskomplex. Sömbrist. Ryslig förtvivlan.
Och nu...lugn
Staden är tyst och höstig och gul och sval och människor pratar alltid lite tystare så här års och jag hänger äntligen med. Och jag ser fram emot att hälsa på Tove i Göteborg och jag ser fram emot jul och att åka utomlands med Johnny. Och sen...Vi pratar mycket om att skaffa en katt och det vill jag så det kanske vi gör när vi kommer tillbaka från resan. En liten katt som säger mjau och som går på en med svala tassar och som har en liten personlighet och hittar på små saker som får en att skratta. Kanske kan vi till och med skaffa två katter. Dubbelt med tassar och skoj.
Den här förmiddagen lyssnar jag på Regina Spector som är lite av en husgudinna i mitt hus. Jag har spotifyat henne. Jag är säkert världens sista människa som upptäcker spotify men nu har vi fått det och jag tycker att det är alldeles fantastiskt! Men jag gillar skivor så jag går och köper musiken i alla fall så jag spar väl inga pengar på spotify men det gör inget.
I eftermiddag ska jag jobba och i helgen också och då är det proppfullt på hotellet för det är Gotland Grand National. Efter det blir det lugnt och sen är det typ en månad kvar till mitt vikariat går ut. Men jag börjar med att jobba idag...
Får kolla till torsken. Hej!
Det är så underligt. Mörkret och kylan är här och brukar medföra sån hiskelig ångest. Varje år, samma sak. Men inte i år. Jag mår rätt bra. Lugn och nöjd lufsar jag på med mitt jobb och min träning och min karl. Lufs, lufs. Sommaren var en helvetes pina i år. Ångest och stress, overklighetskänslor, förvirring, fullt påslag varenda dag. Lediga dagar stressades igenom och världen såg jag genom ett suddigt filter. Äckligt. Människor överallt. Mindervärdeskomplex. Sömbrist. Ryslig förtvivlan.
Och nu...lugn
Staden är tyst och höstig och gul och sval och människor pratar alltid lite tystare så här års och jag hänger äntligen med. Och jag ser fram emot att hälsa på Tove i Göteborg och jag ser fram emot jul och att åka utomlands med Johnny. Och sen...Vi pratar mycket om att skaffa en katt och det vill jag så det kanske vi gör när vi kommer tillbaka från resan. En liten katt som säger mjau och som går på en med svala tassar och som har en liten personlighet och hittar på små saker som får en att skratta. Kanske kan vi till och med skaffa två katter. Dubbelt med tassar och skoj.
Den här förmiddagen lyssnar jag på Regina Spector som är lite av en husgudinna i mitt hus. Jag har spotifyat henne. Jag är säkert världens sista människa som upptäcker spotify men nu har vi fått det och jag tycker att det är alldeles fantastiskt! Men jag gillar skivor så jag går och köper musiken i alla fall så jag spar väl inga pengar på spotify men det gör inget.
I eftermiddag ska jag jobba och i helgen också och då är det proppfullt på hotellet för det är Gotland Grand National. Efter det blir det lugnt och sen är det typ en månad kvar till mitt vikariat går ut. Men jag börjar med att jobba idag...
Får kolla till torsken. Hej!
Har fikat!
Mmmm. Smaskigt kaffe och gudomlig kaka med två sorters choklad. Trevlig och glad Robert. Cafévärd som påpekade att jag har gått ner i vikt!! Han har ett otroligt minne för sina gäster. Redan efter vårt första besök kom han ihåg mig och Johnny och nu har jag inte varit där på evigheter men han frågar om Johnny mår bra och ber mig hälsa och han är hur cool som helst och serverar bara guldfika.
Körde förbi MAX-restaurangen tidigare idag och såg att en av deras MAX-flaggor var på halv stång. Undrar varför...Det såg lite kul ut. Death by hamburger.
Johnny ligger lång och rak framför tvn och kollar på sitt favoritprogram V75. Idag har han inte ens spelat men han ser sändningen ändå för att han tycker att det är så kul, intressant, underhållande och bra. Jag ber surt att han ska vrida ner ljudet men jag tror att han smyghöjer hela tiden. Jag är så van vid att V75 ska ses varje lördag. Det är inte många gånger han har missat det. Turkietresan i maj förra året var nog senast tror jag.
Jag tror att jag ska fortsätta sticka på en toffelfluff till en behövande och frusen fotägare. Sen ska jag sticka en till. Sen ska hennes karl få en mössa för det har han beställt och det ska jag med nöje ta mig an. Sen kanske det blir ett djur av något slag. Men inte allt idag såklart...
Trevlig lördagkväll alla!
Fika!
Halli, hallå! Idag ska jag fika med min bästa Robert som är på höstlovsbesök i Visby. Det ska inte bli illa. Ikväll är det öldrickning (fest?) hos Phille och Malin och det ska minsann inte heller bli illa. Tänk vilken dag man har framför sig! Nu är det dags att käka något riktigt smarrigt.
Hej och hå!
Hej och hå!
En vanlig torsdag...hoppas jag
Jag har börjat dagen med ett tufft yogapass. Det är alltid olika beroende på instruktör. Dagens instruktör körde lite mer fys och svett (Tove, du hade gillat det) till skillnad från den vanliga instruktören som brukar vara mycket ljuv och lugn. Men jag har aldrig varit på ett yogapass som jag inte har älskat för hur de än vrider och vänder på det (och på mig) så är yoga livet! Jag kan inte riktigt följa med i hela filosofin och jag kan inte bli så renlevad som man kanske skulle må bra av men grundtankarna i yogan är så fina. Man är det man är, man duger och man tar hand om sig både på ett fysiskt och ett psykiskt sett. Yogan är renande och frigör den kraft och styrka man redan har i sig. Mmmm
Idag ska jag jobba men förmiddagen spenderas i min källare med en eld som sprakar i braskaminen och värmer gott. Vore det inte för den skulle jag nog inte överleva här för det blir gråtkallt ibland.
Ute regnar det stilla och tjocka moln gör himlen mörk. I tidningen står det inget speciellt. Johnny sover. Det är bara en vanlig torsdag. Jag hoppas verkligen att det kan få fortsätta att vara en helt vanlig odramatisk torsdag men när orden väl är yttrade så brukar något alltid hända. Sist jag önskade mig en lugn dag fick jag laga toaletter på jobbet och sen blev det strömavbrott i två timmar. Vad som helst kan alltid hända.
Jag kan erkänna att jag längtar efter löning! Vår frys är tom och kylen likaså, min stackars bil behöver desperat tankas och jag måste fylla på mobilen. Vi har en ICA-check på 50 kr som vi ska handla nödproviant för idag och imorgon ska jag förhoppningsvis få min lön så då löser sig allt.
I själva verket har vi faktiskt väldigt mycket pengar för vi har sparat duktigt för att ha till vår utlandsresa i början av nästa år. Men för att kunna spara så har vi en ganska strikt budget som kräver att man inte tänker på att det finns mer pengar på ett sparkonto någonstans. Jag nasslade av sparkontot när jag köpte nya glasögon och nya skor för det handlar om ganska mycket pengar men till vardags är vi duktiga tycker jag.
Vi har dock inte bestämt var vi ska åka men nu har vi i alla fall sagt att vi har kvar lägenheten och flyttar därför inte utomlands. Bestämt! Vi trivs bättre i vår källarlägenhet nu när det är höstigt och mörkt och helt legitimt att bara sitta och mysa under en filt framför tvn eller braskaminen för den delen. Sommaren var lite konstig. Inget sol-ljus tog sig in och det var kallt så man visste inte vad man skulle ha på sig när man skulle gå ut i värmen. Nu är det mer jämnkallt...
Nu ska jag fortsätta min alldeles vanliga dag med att brygga lite kaffe och sen väcka Johnny till tonerna av Kenny Rogers "Prairie wedding".
Hej!
Idag ska jag jobba men förmiddagen spenderas i min källare med en eld som sprakar i braskaminen och värmer gott. Vore det inte för den skulle jag nog inte överleva här för det blir gråtkallt ibland.
Ute regnar det stilla och tjocka moln gör himlen mörk. I tidningen står det inget speciellt. Johnny sover. Det är bara en vanlig torsdag. Jag hoppas verkligen att det kan få fortsätta att vara en helt vanlig odramatisk torsdag men när orden väl är yttrade så brukar något alltid hända. Sist jag önskade mig en lugn dag fick jag laga toaletter på jobbet och sen blev det strömavbrott i två timmar. Vad som helst kan alltid hända.
Jag kan erkänna att jag längtar efter löning! Vår frys är tom och kylen likaså, min stackars bil behöver desperat tankas och jag måste fylla på mobilen. Vi har en ICA-check på 50 kr som vi ska handla nödproviant för idag och imorgon ska jag förhoppningsvis få min lön så då löser sig allt.
I själva verket har vi faktiskt väldigt mycket pengar för vi har sparat duktigt för att ha till vår utlandsresa i början av nästa år. Men för att kunna spara så har vi en ganska strikt budget som kräver att man inte tänker på att det finns mer pengar på ett sparkonto någonstans. Jag nasslade av sparkontot när jag köpte nya glasögon och nya skor för det handlar om ganska mycket pengar men till vardags är vi duktiga tycker jag.
Vi har dock inte bestämt var vi ska åka men nu har vi i alla fall sagt att vi har kvar lägenheten och flyttar därför inte utomlands. Bestämt! Vi trivs bättre i vår källarlägenhet nu när det är höstigt och mörkt och helt legitimt att bara sitta och mysa under en filt framför tvn eller braskaminen för den delen. Sommaren var lite konstig. Inget sol-ljus tog sig in och det var kallt så man visste inte vad man skulle ha på sig när man skulle gå ut i värmen. Nu är det mer jämnkallt...
Nu ska jag fortsätta min alldeles vanliga dag med att brygga lite kaffe och sen väcka Johnny till tonerna av Kenny Rogers "Prairie wedding".
Hej!
Afro-pump!
Ja! Jag mellanlandar lite snabbt vid min dator. Har jobbat morgon, sovit lite, ätit gröt och nu är jag på väg till ett dubbelpass. Vi får se hur det går, jag har aldrig dubbelpassat förut. Först blir det afroaerobic (grymt skoj och urkvinnligt ugriskt! Släpp ut håret!) och sen ska jag på body pump direkt efter. Hi, hi. Jag är glad. Har haft några dagar uppehåll nu för det känns det som att jag behöver ibland. Varit ledig, umgåtts med Johnny och käkat godis. Men nu är det så gruvligt dags att träna igen!
Att sen komma hem till dukat bord är ju inte en alldeles dålig idé heller. Mycket bra deal tycker jag. Får se vad karlen bjuder på.
Tjo!
Att sen komma hem till dukat bord är ju inte en alldeles dålig idé heller. Mycket bra deal tycker jag. Får se vad karlen bjuder på.
Tjo!
Slak
Ja. Nu är jag minsann slak som en strumpa. Liknande uttryck som passar lika bra är: Slak som en silverfisk, slak som en snusnäsduk, slak som en sytråd...Och självklart klassikern: urlakad som en sill...fast jag är mer åt det slaka hållet.
Och slak blir jag när jag efter mitt morgonpass (06-14.30, upp vid 5=i stort sett omänskligt tidigt) raskt älgar hem för att, innan energin börjar tryta, städa hela vår lägenhet från takbjälke till kall klinkers. Detta var planerat, detta var noga uträknat och mina energireserver räckte alltså precis till ändamålet.
Lägenheten är nu skinande ren och har en sån där fräsch doft av såpa i sig. Johnny hasade sig upp och hjälpte snällt till med städning och renbäddning och nu är jag så nöjd så nöjd och även rysligt trött. Dessvärre har jag under städandets gång inte lyckats hitta och eliminera den gigantiska jättespindel som hela sommaren har visat sig då och då men bara snabbt och lite i ögonvrån. Sådär så man tänker "en katt!...va?" Till och med min store starke manskarl är riktigt rädd för denna varelse och vi hoppas båda att den har hittat ett bättre hem som städas ännu mer sällan än vårt för sånt gillar spindlar vilket borde förvandla mig till en riktig pedant men till och med det är jag för lat för.
Nu har jag en ledig helg att se fram emot förutom en bröllops-spelning på Vikingabyn imorgon. Vi har blivit ombedda att spela inget mindre än "Mirakel" av herr Di Leva på våra medeltidsinstrument. Aldrig fått det önskemålet förut faktiskt...Lirade "Hit me baby, one more time" för en massa år sen på en svensexa och det var en succé, en medeltida sådan. Så vi hoppas på stående ovationer.
Dessutom kan jag med ett lyckligt men lite elakt leende erkänna att min kära mor ska göra smörgåstårta på söndag, bara för att jag och Johnny bad henne (på våra bara knän förstås) och hon ska göra en riktigt stor och vi ska gå upp flera kilon!! Jag kan inte förstå hur underbar hon är, min lilla mamma. Det är en mycket vacker gåva i den Regiska och Johnniska traditionen att skapa något som är gott och ge det till oss. Kanske den vackraste av gåvor. Hon förstår oss...
Nu är det fett med sovdags och imorgon ljuder inga larm. Låt ledigheten...Börja!
Och slak blir jag när jag efter mitt morgonpass (06-14.30, upp vid 5=i stort sett omänskligt tidigt) raskt älgar hem för att, innan energin börjar tryta, städa hela vår lägenhet från takbjälke till kall klinkers. Detta var planerat, detta var noga uträknat och mina energireserver räckte alltså precis till ändamålet.
Lägenheten är nu skinande ren och har en sån där fräsch doft av såpa i sig. Johnny hasade sig upp och hjälpte snällt till med städning och renbäddning och nu är jag så nöjd så nöjd och även rysligt trött. Dessvärre har jag under städandets gång inte lyckats hitta och eliminera den gigantiska jättespindel som hela sommaren har visat sig då och då men bara snabbt och lite i ögonvrån. Sådär så man tänker "en katt!...va?" Till och med min store starke manskarl är riktigt rädd för denna varelse och vi hoppas båda att den har hittat ett bättre hem som städas ännu mer sällan än vårt för sånt gillar spindlar vilket borde förvandla mig till en riktig pedant men till och med det är jag för lat för.
Nu har jag en ledig helg att se fram emot förutom en bröllops-spelning på Vikingabyn imorgon. Vi har blivit ombedda att spela inget mindre än "Mirakel" av herr Di Leva på våra medeltidsinstrument. Aldrig fått det önskemålet förut faktiskt...Lirade "Hit me baby, one more time" för en massa år sen på en svensexa och det var en succé, en medeltida sådan. Så vi hoppas på stående ovationer.
Dessutom kan jag med ett lyckligt men lite elakt leende erkänna att min kära mor ska göra smörgåstårta på söndag, bara för att jag och Johnny bad henne (på våra bara knän förstås) och hon ska göra en riktigt stor och vi ska gå upp flera kilon!! Jag kan inte förstå hur underbar hon är, min lilla mamma. Det är en mycket vacker gåva i den Regiska och Johnniska traditionen att skapa något som är gott och ge det till oss. Kanske den vackraste av gåvor. Hon förstår oss...
Nu är det fett med sovdags och imorgon ljuder inga larm. Låt ledigheten...Börja!
wow, riktig Gilla-dag!
Gick upp runt nio-snåret och har spenderat dagen med att se stora delar av säsong 2 av Gilmore Girls. Två skålar popcorn åt jag, varvat med m&ms i glada färger. Och drack rysliga mängder te ur min fina favorit te-mugg som jag köpte för dyra pengar förra hösten. Känns lyxigt och värt att lägga lite större pengar på vissa saker i livet. Nu är Johnny också vaken och vi ska åka och handla och sen blir det en lugn afton med ett litet inslag av yoga. Yogis-Regis signing out.
lång dag
har det varit men nu är den slut och jag ska sova och dagen blev så väldans lång att jag nu har avbokat mig från morgonens body pump och ska ägna mig åt sömn så länge jag vill!! Ska yoga på kvällen istället...
Jag har jobbat idag och sedan har det fikats och spelats Jeopardy i vilket jag vann en omgång. I ämnet "Gröna gubbar" kickade jag ass! Sen spelade vi annat underligt frågespel som var ganska kul (och jag vann, he).
Nu ska det eldas i braskaminen av Johnny som har många timmar kvar av vaket innan han får sova. Så är det. Together forever, forever apart...
Tjim och hoj!
Jag har jobbat idag och sedan har det fikats och spelats Jeopardy i vilket jag vann en omgång. I ämnet "Gröna gubbar" kickade jag ass! Sen spelade vi annat underligt frågespel som var ganska kul (och jag vann, he).
Nu ska det eldas i braskaminen av Johnny som har många timmar kvar av vaket innan han får sova. Så är det. Together forever, forever apart...
Tjim och hoj!
skjortstrykar-Regis
Man blir en fena på att stryka skjortor när man har en på sig så fort man jobbar. Problemet är bara att man även har en väst eller pullover på sig vilket gör att man, lat som man är, bara stryker det som syns och skippar ryggdelen och större delen av framsidan. Men resten kan jag nog stryka i sömnen. Jag har strykt två av mina jobbskjortor idag. Lite mysig förmiddagssyssla faktiskt.
Jag har fått tag på ett gäng riktigt kärnfyllda vindruvor som jag försöker äta. Sitter som en katt som sorterar bort fiskben med tungan, spottar då och då ut några kärnor och några slinker ner. Det viktiga är bara att inte tugga sönder en kärna. De smakar vidrigt. Så man måste tugga väldigt försiktigt och koncentrerat titta upp från det man gör då och då.
Johnny väckte mig med kaffe och macka i morse när han kom hem från jobbet. Det är en fördel att inte båda är yrvakna och på morgonhumör vid samma tid. När klockan är 7 är Johnny nöjd efter en natts arbete, trött men glad och väldigt snäll och omtänksam. Jag är fullständigt förvirrad och brukar kunna bli överdrivet känslosam vilket gör att min tacksamhet kan liknas vid en onykter sorts tacksamhet: "Du e schå schnälll, du e min bäschta vän..." "Åh, det här kaffet är så fiiiiint. Tack!" Tårar kan fällas. Samma sak om jag är trött efter en dags hårt arbete. Då kan jag gråta lite bara för att jag är trött. Kan skratta samtidigt. Det har liksom inget att göra med mitt egentliga humör utan bara för att jag är trött. Jag blir alldeles knasig om jag inte får sova klokt. Efter ett par dagar utan klok sömn är jag ett vrak. Vissa klarar sig ganska länge. Det finns de som hävdar att de klarar sig med 5-6 timmars sömn men det vägrar jag att tro på. De kan inte må bra. Nej, det går inte. Inte i längden.
Jag försöker att gå upp i tid så att jag ska vara trött ikväll när jag kommer hem från jobbet för imorgon går jag ju upp vid 5 och då vill jag ju ha sovit så mycket som möjligt. Jag ska aldrig igen ha ett jobb med såna här arbetstider, det är inte riktigt min grej. Johnny är grymt nöjd med sina arbetstider för han kan oftast sova så länge han vill. Om inte jag är hemma förstås, he, he...
Ja, två dagars jobb till, sen ledig i två dagar och de ska förhoppningsvis fyllas med träning och Gilla (Gilmore Girls) och kanske någon fika med någon trevlig.
Hej!
Jag har fått tag på ett gäng riktigt kärnfyllda vindruvor som jag försöker äta. Sitter som en katt som sorterar bort fiskben med tungan, spottar då och då ut några kärnor och några slinker ner. Det viktiga är bara att inte tugga sönder en kärna. De smakar vidrigt. Så man måste tugga väldigt försiktigt och koncentrerat titta upp från det man gör då och då.
Johnny väckte mig med kaffe och macka i morse när han kom hem från jobbet. Det är en fördel att inte båda är yrvakna och på morgonhumör vid samma tid. När klockan är 7 är Johnny nöjd efter en natts arbete, trött men glad och väldigt snäll och omtänksam. Jag är fullständigt förvirrad och brukar kunna bli överdrivet känslosam vilket gör att min tacksamhet kan liknas vid en onykter sorts tacksamhet: "Du e schå schnälll, du e min bäschta vän..." "Åh, det här kaffet är så fiiiiint. Tack!" Tårar kan fällas. Samma sak om jag är trött efter en dags hårt arbete. Då kan jag gråta lite bara för att jag är trött. Kan skratta samtidigt. Det har liksom inget att göra med mitt egentliga humör utan bara för att jag är trött. Jag blir alldeles knasig om jag inte får sova klokt. Efter ett par dagar utan klok sömn är jag ett vrak. Vissa klarar sig ganska länge. Det finns de som hävdar att de klarar sig med 5-6 timmars sömn men det vägrar jag att tro på. De kan inte må bra. Nej, det går inte. Inte i längden.
Jag försöker att gå upp i tid så att jag ska vara trött ikväll när jag kommer hem från jobbet för imorgon går jag ju upp vid 5 och då vill jag ju ha sovit så mycket som möjligt. Jag ska aldrig igen ha ett jobb med såna här arbetstider, det är inte riktigt min grej. Johnny är grymt nöjd med sina arbetstider för han kan oftast sova så länge han vill. Om inte jag är hemma förstås, he, he...
Ja, två dagars jobb till, sen ledig i två dagar och de ska förhoppningsvis fyllas med träning och Gilla (Gilmore Girls) och kanske någon fika med någon trevlig.
Hej!
Dag igen...
Ja, då var det dag igen. Skulle gärna ta en natt till och bara sova bort men nu får jag göra det bästa av denna dag. Inte särdeles ljus eller alls inspirerande men så är ju många dagar.
Jag har inte varit riktigt kry. Jag har något okrytt (?) i mig som inte varesig bryter ut eller försvinner. Trött och hängig och småsnuvig är jag och har varit ett tag nu. Men inget i halsen så därför genomförde jag ett grymt jobbigt Fuctional moves-pass igår och det gjorde mig i alla fall lite glad. Fast vi hade ätit hamburgare ett par timmar innan och det hade inte riktigt lagt sig så den låg där i magen och vispades runt och gjorde mig lite illamående. Min mage blir väääldigt rund när jag har ätit. Mycket avslöjande. Det sista man vill är att spänna och suga in den. Läxan lärd. Check.
Vi har pratat om våra liv och vår framtid, jag och min karl. Vad ska vi göra med vår framtid egentligen? Mitt jobb på hotellet är ett vikariat som tar slut i december. Johnny är också bara vikarie. Vi älskar båda att resa och har pratat om att dra någonstans under en viss tidsperiod typ efter jul. Kanske vara borta till nästa sommar (pengar är sparade för detta), kanske inte komma tillbaka alls (?!) och försöka hitta jobb och allt sånt där som aldrig fungerar och alltid slutar med att man tar en lat semester och sen åker man hem.
Kan jag tänka mig en utlandsflytt? Eller ska vi köpa den där soffan som vi har spanat in och skaffa oss en katt som vi har pratat om så mycket och bara vara här och resa så mycket vi kan ändå? Men hur blir det med jobb? Ska jag utbilda mig till något? Vad? Var? Och vart ska vi bo? Källaren är kall och här finns många spindlar och det låter extremt mycket från hyresvärdarna och vi hade faktiskt bestämt att vi skulle flytta men nu trivs vi ganska bra och det är så äckligt jobbigt, tråkigt, omständigt att flytta.
Allt kommer ju att ändras efter jul när jag ska bli arbetslös. Då kommer jag ha jobbat i ett år och vara helt främmande för att söka jobb och för hela Arbetsförmedlingengrejen. Hur gör de som aldrig behöver gå dit? Hur gör ni? Jag vill inte gå dit och gå obligatorisk kurs i att skriva en arbetsansökan, som jag redan gått flera gånger. Det tips jag har fått, det som Arbetsförmedlingen tyckte att de var kompetenta nog att råda mig till var "skriv ut din ansökan på färgat papper så syns den i högen"!!!!! Gah!
Hjälp. Desperationen kryper sig på. Jag kan inte tänka klart kring det här. Nu ska jag jobba i 4 dagar så nu måste jag verkligen koppla bort detta för det finns ingen tid att gå och grubbla på mitt jobb. En grubbelfri receptionist ska det vara. Nu kommer en sån där period då jag måste vara en smula försiktig med vad jag gör och vad jag inte gör. Ta det lite lugnare, spara på energin. Johnny ska jobba i 3 nätter nu så vi kommer tyvärr inte att ses. Jag vill bara vara ledig i några dagar och kura upp mig hos Johnny och äta godis och dricka te och se på film. Men nu blir det någon sorts motsats. Jag vet att det inte kommer att vara några problem men ändå...
Slut på gnälligt och förvirrat inlägg
Jag har inte varit riktigt kry. Jag har något okrytt (?) i mig som inte varesig bryter ut eller försvinner. Trött och hängig och småsnuvig är jag och har varit ett tag nu. Men inget i halsen så därför genomförde jag ett grymt jobbigt Fuctional moves-pass igår och det gjorde mig i alla fall lite glad. Fast vi hade ätit hamburgare ett par timmar innan och det hade inte riktigt lagt sig så den låg där i magen och vispades runt och gjorde mig lite illamående. Min mage blir väääldigt rund när jag har ätit. Mycket avslöjande. Det sista man vill är att spänna och suga in den. Läxan lärd. Check.
Vi har pratat om våra liv och vår framtid, jag och min karl. Vad ska vi göra med vår framtid egentligen? Mitt jobb på hotellet är ett vikariat som tar slut i december. Johnny är också bara vikarie. Vi älskar båda att resa och har pratat om att dra någonstans under en viss tidsperiod typ efter jul. Kanske vara borta till nästa sommar (pengar är sparade för detta), kanske inte komma tillbaka alls (?!) och försöka hitta jobb och allt sånt där som aldrig fungerar och alltid slutar med att man tar en lat semester och sen åker man hem.
Kan jag tänka mig en utlandsflytt? Eller ska vi köpa den där soffan som vi har spanat in och skaffa oss en katt som vi har pratat om så mycket och bara vara här och resa så mycket vi kan ändå? Men hur blir det med jobb? Ska jag utbilda mig till något? Vad? Var? Och vart ska vi bo? Källaren är kall och här finns många spindlar och det låter extremt mycket från hyresvärdarna och vi hade faktiskt bestämt att vi skulle flytta men nu trivs vi ganska bra och det är så äckligt jobbigt, tråkigt, omständigt att flytta.
Allt kommer ju att ändras efter jul när jag ska bli arbetslös. Då kommer jag ha jobbat i ett år och vara helt främmande för att söka jobb och för hela Arbetsförmedlingengrejen. Hur gör de som aldrig behöver gå dit? Hur gör ni? Jag vill inte gå dit och gå obligatorisk kurs i att skriva en arbetsansökan, som jag redan gått flera gånger. Det tips jag har fått, det som Arbetsförmedlingen tyckte att de var kompetenta nog att råda mig till var "skriv ut din ansökan på färgat papper så syns den i högen"!!!!! Gah!
Hjälp. Desperationen kryper sig på. Jag kan inte tänka klart kring det här. Nu ska jag jobba i 4 dagar så nu måste jag verkligen koppla bort detta för det finns ingen tid att gå och grubbla på mitt jobb. En grubbelfri receptionist ska det vara. Nu kommer en sån där period då jag måste vara en smula försiktig med vad jag gör och vad jag inte gör. Ta det lite lugnare, spara på energin. Johnny ska jobba i 3 nätter nu så vi kommer tyvärr inte att ses. Jag vill bara vara ledig i några dagar och kura upp mig hos Johnny och äta godis och dricka te och se på film. Men nu blir det någon sorts motsats. Jag vet att det inte kommer att vara några problem men ändå...
Slut på gnälligt och förvirrat inlägg
Höstsysselsättningar
Förutom att jobba, träna och peta på Johnny när han sover så tycker jag också om att handarbeta. Främst stickning. Jag har alltid stickat och varit stolt bärare av mången av mor min hemstickad tröja, strumpa, vante, mössa. Halsdukar är jag bra på. Är inte bra på att sticka efter mönster men hittar gärna på själv och har bland annat skapat dessa djur som efter fotografering givits i present. Den blå myran är fylld med en apoteketpåse och prasslar därför när den petas på.
Dessa fiskar kan även ställas på munnen och blir då luvor med fenor. Det ser kul ut men jag har tyvärr inte dokumenterat det. Endast ägaren av dem kan roa sig med det...
Jag har nu avverkat enkla långsmala djur som dessa och även gnagare. Får se vad det kan bli härnäst. Ju svårare desto fulare men fula mjukdjur som inte någonstans liknar något verkar vara rätt hippt just nu. Tycker synd om ungarna som i födelsedagspresent får en Hmgnngah med elva ben och oformliga, olikfärgade ögon. Antingen det eller Nalle puh. Feta katter, gärna rosa...
Nu ska jag pyssla ihop mig och sedan ska jag cykla till jobbet. Iförd egenstickad halsduk och mammastickad mössa, om det är kallt. Får se.
Dessa fiskar kan även ställas på munnen och blir då luvor med fenor. Det ser kul ut men jag har tyvärr inte dokumenterat det. Endast ägaren av dem kan roa sig med det...
Jag har nu avverkat enkla långsmala djur som dessa och även gnagare. Får se vad det kan bli härnäst. Ju svårare desto fulare men fula mjukdjur som inte någonstans liknar något verkar vara rätt hippt just nu. Tycker synd om ungarna som i födelsedagspresent får en Hmgnngah med elva ben och oformliga, olikfärgade ögon. Antingen det eller Nalle puh. Feta katter, gärna rosa...
Nu ska jag pyssla ihop mig och sedan ska jag cykla till jobbet. Iförd egenstickad halsduk och mammastickad mössa, om det är kallt. Får se.
Längre armar...
...skulle man haft. Gillar att ta små promenader med Johnny och fota lite. Självklart är mina foton oerhört konstnärliga och bra och måste hållas hemliga så ingen anstormning sker men man måste ju alltid ta såna här bilder också och då hade det varit praktiskt att ha lite längre armar. Hade nästan varit värt det även om folk skulle skratta och prata ugg-språket med en.
Det här är alltså min karl. På en av bilderna faktiskt fångad i dagsljuset. På den andra lite mer i sitt naturliga element.
Förutom att vi ibland spenderar dagtid ihop, under olika semestrar eller om Johnny har det lugnt med jobb, så vill jag jämfora vårt förhållande med Ladyhawk. Alla måste ha sett denna fantastiska 80-talsrulle (minns den faktiskt knappt själv men storyn är bra) där hon är hök på dagen när han är människa och han är varg på natten när hon är människa. Together for ever, for ever apart!! Det är vi!
Nu ska jag bodypumpa mig lite och det ska bli förbaskat kul!
Färdigjobbad
Ja. Nu har jag jobbat mina två pass och det är lite drygt ett dygn sedan jag skrev det senaste inlägget, då smulan moloknare än nu. Nu har jag checkat in och ut mina gäster, servat och varit trevlig. Nu ser jag fram emot att åka hem till min mamma och vara mig själv! :-)
Och nej, dagen blev inte lugn. Här kommer den spännande fortsättningen:
Efter vad som faktiskt verkade börja som en lugn och trevlig dag blev jag anropad av en gäst vars toalett inte ville (läs "ville" som att det faktiskt satt en liten personlighet där inne och sa nej, jag vill inte. Jag vill inte!) sluta spola. Med uppkavlade ärmar antog jag utmaningen. Det brukar bli bra om man bara rycker och sliter (!) lite i locket på tanken men till min förvåningen började den sakta fyllas med vatten när jag använde mitt gamla knep. Vattnet steg med ett lyckligt brusande och oron rann till. Gästen tittade nyfiket på från säkert avstånd när jag fortsatte att rycka och slita, för det är det enda jag kan komma på att göra i en toalettsituation. Tillslut lyckades tanken tömmas (fråga mig inte hur) på vatten och jag gick för att överraska chefen med ett telefonsamtal angående den förbannade toaletten som ju måste fixas av sjukt många anledningar. Ingen chef (det finns flera) svarade...Jag hade just börjat fnittra nervöst när min kära gäst kom och gratulerade mig till att ha fixat toaletten. Ingen av oss visste hur men det hade i alla fall slutat spola.
Så. Dagen fortlöpte och allt var ganska lugnt tills det plötsligt blev osedvanligt mörkt i tvättstugan där jag för tillfället stod och vek lite tvätt. Jag tittade ut. Utebelysningen var också borta. Förklarade lättsamt för några gäster att det nog bara var en säkring eller något och gick in för att upptäcka att ett larm gick för fullt. All elektronik-död. De gånger man tänker "jag laddar mobilen sen" är garanterat de gånger man får strömavbrott och är helt beroende av sin mobil. Ringde chefen som bad mig vänta. Sånt här löser sig ofta snabbt. Vilket det också gjorde. Strömmen kom tillbaka. I ungefär en halvtimme. Sen gick strömmen på riktigt. Beck mörkt, telefoner och datorer hostade till och dog bort. Då skrattade jag högt och nervöst. Samlade mig och med en liten ficklampa i högsta hugg spenderade jag sedan en och en halv timme med att lugna gästerna och dela ut värmeljus så att folk kunde se något. Det visade sig att halva stan hade varit utan ström ett bra tag. Det har blåst rätt rejält så jag utgår ifrån att det hade med det att göra. När strömmen väl kom tillbaka var det bara att sätta sig och råjobba. Det är helt sjukt. Man kan inte göra någonting om man inte har el. Jag var trött men ville ju undvika att sitta som en mörk skugga i ett hörn så jag sprang runt med min ficklampa och förde liv för att folk skulle se mig och inte bli rädda. My god.
Glad att den här följetången är slut. Det har varit tufft...
Och nej, dagen blev inte lugn. Här kommer den spännande fortsättningen:
Efter vad som faktiskt verkade börja som en lugn och trevlig dag blev jag anropad av en gäst vars toalett inte ville (läs "ville" som att det faktiskt satt en liten personlighet där inne och sa nej, jag vill inte. Jag vill inte!) sluta spola. Med uppkavlade ärmar antog jag utmaningen. Det brukar bli bra om man bara rycker och sliter (!) lite i locket på tanken men till min förvåningen började den sakta fyllas med vatten när jag använde mitt gamla knep. Vattnet steg med ett lyckligt brusande och oron rann till. Gästen tittade nyfiket på från säkert avstånd när jag fortsatte att rycka och slita, för det är det enda jag kan komma på att göra i en toalettsituation. Tillslut lyckades tanken tömmas (fråga mig inte hur) på vatten och jag gick för att överraska chefen med ett telefonsamtal angående den förbannade toaletten som ju måste fixas av sjukt många anledningar. Ingen chef (det finns flera) svarade...Jag hade just börjat fnittra nervöst när min kära gäst kom och gratulerade mig till att ha fixat toaletten. Ingen av oss visste hur men det hade i alla fall slutat spola.
Så. Dagen fortlöpte och allt var ganska lugnt tills det plötsligt blev osedvanligt mörkt i tvättstugan där jag för tillfället stod och vek lite tvätt. Jag tittade ut. Utebelysningen var också borta. Förklarade lättsamt för några gäster att det nog bara var en säkring eller något och gick in för att upptäcka att ett larm gick för fullt. All elektronik-död. De gånger man tänker "jag laddar mobilen sen" är garanterat de gånger man får strömavbrott och är helt beroende av sin mobil. Ringde chefen som bad mig vänta. Sånt här löser sig ofta snabbt. Vilket det också gjorde. Strömmen kom tillbaka. I ungefär en halvtimme. Sen gick strömmen på riktigt. Beck mörkt, telefoner och datorer hostade till och dog bort. Då skrattade jag högt och nervöst. Samlade mig och med en liten ficklampa i högsta hugg spenderade jag sedan en och en halv timme med att lugna gästerna och dela ut värmeljus så att folk kunde se något. Det visade sig att halva stan hade varit utan ström ett bra tag. Det har blåst rätt rejält så jag utgår ifrån att det hade med det att göra. När strömmen väl kom tillbaka var det bara att sätta sig och råjobba. Det är helt sjukt. Man kan inte göra någonting om man inte har el. Jag var trött men ville ju undvika att sitta som en mörk skugga i ett hörn så jag sprang runt med min ficklampa och förde liv för att folk skulle se mig och inte bli rädda. My god.
Glad att den här följetången är slut. Det har varit tufft...
Lite sliten
Man känner sig så gammal när man märker att det inte längre är helt enkelt att gå på en fest och dricka fyra, fem öl, nåt glas vin och sen dagen efter skutta upp ur sängen för att dra en kopp kaffe och sen vara igång! Jag kan inte förstå att detta ska drabba mig! Jag var på en fantastiskt trevlig födelsedagsfest igår och jag är väldigt trött idag och jag tycker att det är orättvist...Ja, det är bara att acceptera. Man är inte femton längre.
Jag ska jobba i eftermiddag och ber med blicken högtidligt riktad mot taket (himlen) att det ska bli en lugn dag och det är väl den enda anledningen till att det förmodligen inte kommer att bli en lugn dag. Dagen har redan givit mig några obehagligheter. Jag fick lite vatten i örat när jag duschade och det verkar ha slagit läger. Jag får inte ut det! Föreställ er gärna den mycket lustiga hoppa-på-ett-ben-och-ruska-på-huvudet-dansen följt av ett förbannat och uppgivet "arrrgg!"...följt av ett litet dansförsök till. Men nej. Failure...
Nästa sak som hände är jag fortfarande osäker på men jag tyckte mig höra ett litet fniss från ovan molnen. Jag lyckades träffa mig själv på benet med den lilla metallprylen som man drar upp dragkedjan med när jag skulle sätta på mig tröjan och jag lovar, det blev en sån snärt och gjorde så förbannat ont så jag funderade på att gråta lite. Det blev inte ens ett märke och som alla vet är det beviset på att något gör riktigt jävla ont.
Halt och halvdöv sitter jag nu och förbereder mig på denna lördag och ser lite fram emot morgondagens utstämpling som betyder ledig och mat hos min kära mor. Som ja, let's face it och jag vet att många kanske protesterar nu, lagar världens godaste mat! Mmmm...
Det första som ska ske nu är att kaffe försiktigt ska intagas, ibland är det så grymt äckligt med kaffe när man är bakis men man vet aldrig förrän efter första klunken då det är för sent om det var äckligt...Sen ska jag förbereda lite mat till ikväll och imorgon lunch och någonstans längst vägen ska jag försöka göra mig lite representabel, inte vacker för jag kan inte bära upp det idag så representabel får duga. Frust
Hej!
Jag ska jobba i eftermiddag och ber med blicken högtidligt riktad mot taket (himlen) att det ska bli en lugn dag och det är väl den enda anledningen till att det förmodligen inte kommer att bli en lugn dag. Dagen har redan givit mig några obehagligheter. Jag fick lite vatten i örat när jag duschade och det verkar ha slagit läger. Jag får inte ut det! Föreställ er gärna den mycket lustiga hoppa-på-ett-ben-och-ruska-på-huvudet-dansen följt av ett förbannat och uppgivet "arrrgg!"...följt av ett litet dansförsök till. Men nej. Failure...
Nästa sak som hände är jag fortfarande osäker på men jag tyckte mig höra ett litet fniss från ovan molnen. Jag lyckades träffa mig själv på benet med den lilla metallprylen som man drar upp dragkedjan med när jag skulle sätta på mig tröjan och jag lovar, det blev en sån snärt och gjorde så förbannat ont så jag funderade på att gråta lite. Det blev inte ens ett märke och som alla vet är det beviset på att något gör riktigt jävla ont.
Halt och halvdöv sitter jag nu och förbereder mig på denna lördag och ser lite fram emot morgondagens utstämpling som betyder ledig och mat hos min kära mor. Som ja, let's face it och jag vet att många kanske protesterar nu, lagar världens godaste mat! Mmmm...
Det första som ska ske nu är att kaffe försiktigt ska intagas, ibland är det så grymt äckligt med kaffe när man är bakis men man vet aldrig förrän efter första klunken då det är för sent om det var äckligt...Sen ska jag förbereda lite mat till ikväll och imorgon lunch och någonstans längst vägen ska jag försöka göra mig lite representabel, inte vacker för jag kan inte bära upp det idag så representabel får duga. Frust
Hej!
Namaste
Underbar yogabörjan på denna lediga torsdag. Jag tycker att det är mysigt att man efter ett yogapass högtidligt tackar sig själv och livet genom ordet namaste. Och man bara är och duger.
En lång dusch blev det sen och frukost framför ett avsnitt av Gilmore Girls. Jag köpte glatt ett doftljus för typ 100 spänn häromdagen för att sedan upptäcka att det inte doftade särdeles mycket (bara när det inte brann och man höll ner näsan i ljuset) men det var nog bara lite trött för nu doftar det faktiskt mer och lägenheten fylls sakta av "water of life".
Jag har också tänt en brasa i vår braskamin som är min bästa vän! Den sprakar och brinner och lågorna förtrollar mig. Snart är det inte ett val utan en livsuppehållande nödvändighet att elda för det blir grymt kallt i denna (jättefint ringmursfärgade men ack så kalla) källare med sina stenväggar.
På vinterhalvåret är det mysigt med eld. Jag uppmuntrar alla att tända ljus i olika färger och i vackra glaslyktor, kanske med färgat glas och burra ner sig under en massa filtar. Flera hundra liter te kan med fördel förberedas!
Nu ska jag se om jag kan hitta nåt bra recept på morotskaka på nätet. Idag väcker jag Johnny vid 12 och sen åker vi och fikar hos en kär vän.
Hej!
En lång dusch blev det sen och frukost framför ett avsnitt av Gilmore Girls. Jag köpte glatt ett doftljus för typ 100 spänn häromdagen för att sedan upptäcka att det inte doftade särdeles mycket (bara när det inte brann och man höll ner näsan i ljuset) men det var nog bara lite trött för nu doftar det faktiskt mer och lägenheten fylls sakta av "water of life".
Jag har också tänt en brasa i vår braskamin som är min bästa vän! Den sprakar och brinner och lågorna förtrollar mig. Snart är det inte ett val utan en livsuppehållande nödvändighet att elda för det blir grymt kallt i denna (jättefint ringmursfärgade men ack så kalla) källare med sina stenväggar.
På vinterhalvåret är det mysigt med eld. Jag uppmuntrar alla att tända ljus i olika färger och i vackra glaslyktor, kanske med färgat glas och burra ner sig under en massa filtar. Flera hundra liter te kan med fördel förberedas!
Nu ska jag se om jag kan hitta nåt bra recept på morotskaka på nätet. Idag väcker jag Johnny vid 12 och sen åker vi och fikar hos en kär vän.
Hej!
