regis

...å så var det dags att leka hotellreceptionist igen.
Jag hoppade in som frukostvärdinna igår morse. Det var så skönt att slippa ha en telefon som ringer hela tiden att tänka på. Jag fluffade runt, ganska kvickt och effektivt måste jag säga, och skötte min frukost och sen städade jag lite hotellrum innan passet var slut vid 14.30.
Skönt att sluta så dags men dessvärre är jag ingen happy camper när jag kommer hem utan rinner allt som oftast ut i soffan och tar en tv-lur eller kollar på Dog Whisperer en stund och försöker komma till liv igen. Därför är mina nuvarande arbetstider de sämsta möjliga för mig för jag är vad de tuffa på mitt jobb kallar "sömnkänslig" och kan inte leva om jag inte får dels sova och dels gå upp runt halv sju ungefär. Det är min ultimata tid har jag märkt. Allt som är tidigare än det orsakar en hel dag av trött förvirring och "sittochligg-vilja". Så när jag jobbar är min fritid väldigt seg. Jag vet att alla blir trötta när de jobbar mycket och går upp tidigt men jag tycker att detta är lite extremt.
Men vet ni vad! Snart är det över. Jag har råkat räkna ut att jag har 16 st arbetspass kvar och sen är mitt vikariat slut och runt jul ska jag jobba lite extra på mitt gamla sommarjobb/extrajobb som är Gotlands Museum. Det är skoj att jobba där, framför allt före jul för då köper de in jättefint julklappspapper till museibutiken och så får man stå och göra fina paket och dricka glögg. Det kan ibland vara ganska mycket folk även så här års. Jag ser fram emot mitt gamla jobb där jag känner mig trygg och får ha näsringarna i!
Egentligen tänkte jag vara alldeles superledig men efter lite fundering så känner jag att det ska bli kul och att jag behöver pengarna. Vi ska ju resa bort i januari och vi har bestämt oss för att vara borta i ca 6 veckor. Inget är sagt angående vart vi ska åka. Många förslag finns men i slutändan handlar det nog om vart det blir billigast. Dels att resa och dels att bo och leva. Det ska bli så spännande och skoj så jag vet knappt vad jag heter! Ser fram emot det. Och jag ska tvinga upp Johnny på morgonen och vi ska göra dagsaker på dagen och gå och lägga oss samtidigt. Umgås!

Nu har träningen kommit igång också efter ett uppehåll på över två veckor. Först var jag ju sjuk och sen bortrest. Vi tränade ju en gång i Göteborg men det hindrar inte mina muskler från att ömma idag efter förrgårdagens bodypump. I morse var jag på ett efterlängtat yogapass och jag var verkligen stel och det knakade både här och där men nu är jag smulan mjukare. Yogan gör så otroligt gott. Längtar redan efter nästa pass.

Imorgon efter jobbet ska jag och Johnny äta saker! Mamma har lovat oss sin gudomliga potatis och purjolökssoppa följt av saffransbullar, pepparkakor och varm choklad. Lite smått första adventigt liksom. Mmm. Sen har jag och Johnny faktiskt 3 dagar ledigt tillsammans. Som är ganska uppbokade men vi får åtminstone vara med varandra. Det är mycket efterlängtat.

Nu ska jag äta korv!

Tillbaka i min källare efter en fantastiskt skön och rolig semester i Göteborg hos min ljuvliga vän Tove och hennes karl.

Jag åkte med morgonbåten i onsdags, beväpnad med böcker, korsordstidning och en stickning.


Glad och lite trött. Det är alltid en känsla av frihet när man sätter sig på båten.

Tog en fika på en uteservering (!) i Stockholm innan tåget avgick mot Göteborg. Den sistnämnda etappen skulle visa sig vara en rapig och yr upplevelse då jag satt och åkte baklänges vilket jag härmed kan erkänna att jag verkligen inte klarar av längre. Tåget, som var ett X2000 och borde ha susat fram i 200 knyck utan att ens påverka sina passagerare, skumpade och ryckte av och an och det var en jobbig resa som dessutom försenades med 20 svettiga minuter. Efter ett tag lyckade jag byta plats men då var det redan för sent. Jag var snurrig resten av dagen men det struntade jag i för när jag väl kommit fram och fick en lång och välkomnande kram av mitt lilla Tov så var allt bara bra igen.

Den första kvällen bjöd på underbar Tovelagad kycklingpaj och rödvin och vi satt i soffan och myste och pratade och jag var bara ledig, ledig.
På torsdagen gick vi faktiskt på Friskis & svettis och genomförde ett baspass. Fastän det var ett mycket enkelt pass hade jag grymt skoj och stutsade och skrattade i mitt nyinköpta rosa träningslinne. Sen fick jag en liten guidad tur i ett regnigt men vackert Göteborg och var lite mör i benen efteråt. Ännu en vinkväll blev det och jag fick sen dricka årets första glögg och den var goood och jag vill ha meeer för glögg kan vara guds gåva till oss alla.

På fredagen var Tove tvungen att vara i skolan så jag skulle göra en del av Göteborg alldeles allena. Jag ville gå till konstmuseet och gå på stan och köpa mutpresenter till Johnny som ju inte fick följa med till Göteborg. Det blev en virrig inledning då jag inte tyckte att gatorna såg ut som de hade gjort föregående kväll då Tove hade pekat ut exakt hur jag skulle gå för att komma till konstmuseet. Jag hittade en karta inne på Turistbyrån och tanten fick snällt peka ut var vi var och vart jag skulle och det var så enkelt så jag skämdes lite över min okunskap. I sådana situationer brukar jag lyckas nämna att jag kommer från Gotland och det brukar jag få en förstående nick för. Tanten på turistbyrån var inget undantag och jag gick med samlat mod mot min destination.

Konstmuseet var underbart men även där lyckades jag göra bort mig något. Jag frågade nämligen en museivärd om vägen till en av utställningarna och han hänvisade mig till hissen. Jag sa glatt att "jaså hissen, jag åker aldrig hiss i vanliga fall" För det måste jag erkänna att det gör jag inte och det har jag aldrig tänkt på som något konstigt men nu blev det lite konstigt och jag, som alltid i nervösa situationer, började svamla om att hissar är ju väldigt praktiska och jag kanske borde åka hiss oftare. Museivärden verkade vara av samma natur som jag och svarade virrigt på mitt svammel med att säga att hissen gör att man hamnar rakt på och det går ju så fort också....(Jag fnyser ut små kvävda fniss när jag skriver detta)
Nåja! Mot hissen bar det och väl framme tryckte jag på knappen som gör att hissen kommer. Jag fick vänta lite väl länge och tryckte igen, och igen och plötsligt sträcktes en arm fram och en glad Göteborsk museivärdsröst sa "Du kanske ska trycka på knappen som gör att hissen kommer också" och så tryckte han på en annan knapp och det började lysa och hissen började röra sig mot min våning. Jag hade tryckt på knappen som öppnar dörren..."Jag åker verkligen aldrig hiss", sa jag skamset. "Jag börjar förstå det" sa vakten och synade mig med ett leende.

Fredagkvällen var hur skoj som helst för vi gick till Lisseberg! Vi träffade några mycket trevliga ur Toves klass och vi tävlade i några av de skicklighetsspel som finns på Lisseberg. Kasta plastsillar i små hål, kasta bollar i små hål så att plasthästar springer, banka ner bultar som kommer upp ur hål (den var jag bra på), spruta vatten i avgasröret på en liten bil som rör sig och kasta stutsiga plastbollar i en vinterborg. Vi hade två lag och vårt lag vann! Innan tävlingarna drack vi ett par öl och det upprepades efter tävlingarna också. Till och med en Tequila slank ner. Tove tyckte att hennes var god och jag insåg att man sällan pratar med folk som faktiskt tycker OM Tequila....
Sen gick vi hem till två av festdeltagarna och spelade Singstar! När kvällen var slut var vi trötta och glada och jag sov gott och vaknade strax före 11 på lördagen.










Eftersom jag inte hade hunnit med någon shopping på fredagen på grund av av att det tar tid att vara förvirrad så gick vi på stan på lördagen istället och jag köpte lite smått och gott till min stackars ensamme karl och sen gick vi på restaurang och jag åt en gudomlig bit kött och en helt makalös dessert bestående av glass men rom och russin toppad med en ingefärskräm. Det var lycka.




Sen blev det en engelsk cider på en pub och jag hann också med ett par weissbeer! Vi pratade och drack, drack och pratade och hade väldigt skoj och var hemma ganska så sent och i går var det vara att kravla sig upp vid 9 för att packa väskan, trycka lite frukost och älga till spårvagnen och åka till centralen.

När jag satte mig på min plats på tåget som skulle ta mig till Stockholm var jag mycket nöjd för jag hade fönsterplats och skulle få åka i färdriktningen. Fast så var det inte alls utan det var en bakfylleförvirrad vakendröm som lurade mig till att tro att världen var så god. Plötsligt börjar tåget rulla, åt fel håll! Jag såg mig om efter andra som lika bestört borde utbrista att "tåget kör åt fel håll!" men ingen annan verkade ha något emot det och ingen annan plats fanns att byta till. Turligt nog lyckades jag somna i en omöjlig ställning och när jag vaknade var vi nästan framme.

Jag träffade min käre bror Håkan i storstaden och vi fikade och hade mycket trevligt. Sen började jag bli riktigt trött och ville inte åka varesig buss eller båt men det var bara att surt ställa sig bland folkmassan (hur mycket folk som helst var det!) och vänta på att de alldeles försenade bussarna skulle släppa på oss. På båten var det också smockat med folk och min ekonomibiljett gav mig ingen plats då alla sådana platser upptogs av hungriga platsbiljettinnehavare. Så jag satte mig på golvet och väntade och blev tillslut tillsagd av en sur liten besättningsman att jag skulle flytta mig. Jag var så otroligt trött och sur när jag äntligen kom fram. Så här års förväntar man sig inte så mycket folk någonstans. Inte på båten eller bion eller krogen eller vart man än går. Och före löning också.

Men nu är jag glad igen och jag är så fullständigt nöjd med min resa!

Nu ska jag umgås med min älskling!

Hej!

Nu är jag i Göteborg. Vi har varit ute ikväll och haft det otroligt kul. God natt!

Jag mår bättre idag. Så pass bra att jag ska gå och jobba imorgon. Är fortfarande väldigt nedsatt men inte helt slut längre. Den här veckan har det blivit många timmar sov och resten TV. Alla möjliga sorters filmer, serier och någon dokumentär. De brukar vara bra att sova till. Animal planet är en bra kanal, dels för sitt innehåll och dels för att jag sover tryggt till de mjuka, ofta brittiska rösterna som berättar. Dessutom brukar jag nu för tiden sova mycket gott till V75. En exalterad Johnny brukar flänga omkring mellan tvn och datorn, mumlandes, skrattandes, ibland skrikandes men det är något med hans energi och närvaro som gör att jag slappnar av. Jag tränar ofta på lördag morgon och brukar vara lite lursugen framåt eftermiddagen då V75 visas.

Det har blivit lite stickande också och här är resultatet:



Det blev en liten elefant som nu har fått ett nytt hem. Jag är mycket stolt!

Så, två dagars arbete framför mig och sen är det dags för lite semester!! Jag ser fram emot min ledighet så väldigt mycket och jag ska göra så mycket skoj och Johnny har till och med ledigt ett par dagar innan jag åker till Göteborg. Happy, happy!

Hej!

Jag mår inte alls bättre idag som var min plan. Jag undrar om jag har fått Svinis! Men jag tror inte det. Bara en jäkligt retsam förkylning som har satt sig på min förmåga att vara i upprätt läge i mer än en kvart. Mitt nästa arbetspass är på lördag, idag är det hmm vad är det...*snabb kik i datorskärmens högra hörn* onsdag ja. Jag borde väl hinna bli bättre tills lördag.
Jag är verkligen alldeles ur gängorna och blä och fy för det.
Johnny kokar ägg till oss. Man ska äta nyttigt när man är sjuk. Fast man får äta godis också...
 
Snörvel följt av ut-trysning i soffan

Jag är sjuuuk. Jag är hemma från jobbet idag och snörvlar och nyser och har ont i hela mig. En dag till i sjukdom ska jag tillåta men sen måste jag återvända till mitt jobb. Det är ju ett litet företag och nu är en bortrest också vilket gör det svårt att hitta inhoppare när någon blir sjuk. Jag vill jobba på ett stort företag där det inte märks om man är borta (skrivet med truligt utstickande underläpp och barnsligt rynkade ögonbryn).
Blä. Har bara suttit i tv-soffan hela dagen. Hela dagen igår också för den delen. Jag försökte verkligen kurera mig så att det skulle bli bättre men när jag vaknade idag med svullet huvud och rosslig hals så förstod jag att dagen inte skulle innehålla någon smärre arbetsinsats. Jag ska snart gå till sängs. Sova, sova, sova.

*snörvla*

Äntligen träningsvärk! Äntligen känner jag att jag lever. Nu har jag ett par pass i kroppen och har påbörjat avgiftningen av min arma sockerstinna lekamen. Inget godis, inga kakor. Bara massa smarrig frukt och smarrigt te. De senaste veckorna har jag verkligen ätit allt jag har kommit över och så kan man väl få göra ibland men nu får det fan vara nog! Jag tränar mina muskler en massa och de är säkert jättefina där under någonstans...Nu ska de fram och de ska synas! Roooaaarrrrgh!

Eftersom mina fötter av genetiska skäl, enligt senaste läkaren, är lite konstigt byggda och har liksom fel proportioner på de mindre musklerna så kan jag inte längre promenera. Min absoluta favorit-träningsform i världen är off-limit och har varit i ganska exakt ett år nu. Något hände för ett år sedan under en svettig promenad. Fötterna la av (jag hade länge känt att något var fel och lika länge struntat i det) och jag släpade mig hem. Gjorde bort mig ännu mer genom att gå till jobbet ett par dagar men sen höll det inte längre. Jag får, vet jag nu, inflammationer i muskelfästena för att musklerna är lite konstiga, sitter lite konstigt, har lite konstig storlek kanske. Inflammationerna dyker nu upp mycket fort och jag kan inte konditionsträna hur som helst vilket gör att jag måste fokusera på kosten för att kunna påverka viktnedgång. Jag måste räkna stegen. Vet jag att jag inte ska jobba så mycket så kan jag lägga mer energi på konditionsträning men ändå ytters lite. Det känns lite som att räkna points fast med steg. Stegräkning åt fel håll...



Jag väntar på kallelse till svindyr ortopedklinik där min fot ska ljutas av och jag ska få perfekta ilägg att använda i alla mina skor. Jag har testat det mesta under detta år men det var inte förrän nyligen det uppdagades att det var muskulärt, nedärvt och egentligen inget konstigt. Massvis med läkare har rådfrågats, massvis med pengar har spenderats. Ingen har hittat något fel. Urk. Och så var det inte konstigare än så här. Jag vet ju att min mamma också har problem med sina fötter. Ja, ja. Nu är det ju som det är.

Jag är i alla fall grymt motiverad, så där lite argt motiverad. Rrroooarrgh! Det brukar fungera för mig. Sockergrisen Regis ska inget socker få! Bara nyttig och bra mat!

Jag kan inte hjälpa att skratta när jag läser vad jag skriver. Ibland kommer jag på mig själv med vem jag är. Vem jag har blivit. Yogis, Tränis, Regis. Vars vänner skojar om att jag alltid ska iväg och träna. Att jag är galen som går upp tidigt på lediga dagar för att gå och träna. Att jag ibland lämnar festen med orden "Jag ska upp och träna imorgon".
Herre. Jag måste gräva fram lite gamla bilder och lägga upp här. Lite före och efterbilder. Hi, hi.
Nu blev jag på riktigt bra humör.

Dags att förbereda dagens lunch bestående av kyckling med ris och broccoli. Sen jobb.

Hej!

Sitta som en tant med en liten stickning vid min dator och lyssna på musik!

Jag är fortfarande alldeles förtjust över att man kan söka på vad man vill på Spotify och har nu suttit och skapat playlists i flera dagar. Jag hittar gamla 80-talshits som för mig tillbaka till mitt barnoms rum och den sängknopp som fick agera mikrofon. Jag har svårt att lägga mig på kvällen för jag blir alldeles ivrig när jag inser att det finns så mycket musik och så lite tid!
Och stickningen. Ja, det är underbart meditativt att sitta med en stickning. Skapar just nu ett födelsedagsdjur av ännu okänt slag...Ska försöka komma ihåg att fota den innan den ges bort. Jag är alltid så stolt över mina skapelser!



Idag är jag LEDIG och jag ska snart åka och träna och sen ska jag och Johnny hitta på något och ikväll blir det födelsedagsfika i Västerhejde. Fast utan stickat djur. Det här födelsedagsbarnet får nöja sig med någonting köpt.

Det var nu en halv evighet sedan jag hade någon sammanhängande ledighet och det börjar kännas. Jag trodde att jag skulle få en typ nu men det visade sig att jag hade läst fel på schemat. En dag. Det är inte mycket. Jobba två, ledig en. Så är det upplagt. Men det är bra för mina timmar eftersom jag har semester en vecka snart och behöver egentligen så mycket timmar det bara går. Det är bara så frustrerande för det är så mycket jag vill göra när jag är ledig. Två dagar är asbra. Jag ska försöka hitta ett vanligt jävla jobb. Måndag-fredag, 8-16. Det spyr man säkert också på efter ett tag men jag drömmer om det just nu. Att vara ledig på helgen när alla andra faktiskt är lediga...mmmm. Lediga kvällar....mmmmm.

Hej!

Filmer och godis, filmer och godis. Det är det enda jag känner att jag vill sysselsätta mig med. Då såg vi ändå två filmer igår och jag smofflade i mig godis som om jag inte fått mat på flera dagar.

Imorgon går jag och tränar hur jag än mår förkylningsmässigt. Nu är jag trött på att ta det lugnt med det. Ju mindre jag tränar desto mer vill jag ägna mig åt annat som skickar ut belöningssignaler i min kropp. Jag vill äta och röka och äta och dricka. Jag är mycket känslig för belöning. Det är något jag är beroende av. Jag lever fasen för det. Tack och lov har rökning och annat skit ersatts med träning och för vissa låter det väl puckat men jag har ett sunt beroende av träning. Det är helt fantastiskt hur kroppen kan fyllas med härliga Bra Gjort!-känslor efter träning. Även en stadig måltid kan göra mig så glad att jag måste skratta högt. I ett par veckor har det varit extra mycket så. Jag lagade till en bit lax en dag som slank ner tillsammans med lite potatis och en sallad och det var så gott att jag högljutt uttryckte mitt välbehag genom hela måltiden och jag upplevde att det var det godaste jag någonsin kommit i närheten av och så är det nu med mycket jag äter. Extremt känslig period.

Nu ska jag i alla fall få ordning på energi-intag och åtgång. Träna, träna, träna. Göra av med energi, låta kroppen svettas. Få lite cirkulation. Då brukar godissuget automatiskt kunna minska och plötsligt är en Ramlösa lika gott till filmen som godis och det är ju fördelaktigt på många sätt. Och har jag tränat en dag så är belöningskänslorna ofta otroligt tillräckliga så att inget mer behöver tillsättas förutom klokt käk förstås. Då kan jag sitta i min soffa och vara alldeles nöjd.

Jo, mitt liv har inte så mycket annat att cirkulera kring just nu. Det stod i tidningen att vädret idag ska bli halvklart och något snö. Snö! Första snön är alltid lite magisk. Första slasken, som ofta är en snabb konsekvens av första snön, brukar vara mindre magisk. Ligger snön vacker, vit och staden är tyst så älskar jag det! Ingen snö har synts till ännu men jag väntar. Jag väntar, Johnny sover och allt är väl som vanligt idag.

Hej!

Har ikväll varit på föredrag. Bara det är ganska unikt. Jag går inte på föredrag särdeles ofta. Tänk om man hade studerat, då hade man minsann gått på massvis med föredrag och man hade vetat vad som är ett bra föredrag och vad som är ett dåligt och när man bör anteckna något och när man bör gå därifrån...

Nåja. Det här handlade i alla fall om en äventyrare som har seglat Nordpassagen och sett hur den globala uppvärmningen påverkar allt och då framför allt djurlivet. Isbjörnar äter sina egna barn och valrossar krossar varandra för att de inte har någon is att vara på. Isen försvinner helt enkelt.
Det togs upp frågor om minskning av koldioxidutsläpp och miljöbilar, kollektivtrafik och mycket annat. Talandes ikväll var människor som sa vad som görs, ska göras, kan göra av dig, mig och av alla.
Intressant och nyttigt på alla sätt och vis men dessvärre delvis ganska trist utfört med många diagrambilder och en talare som upprepade vissa fraser och ord så ofta att det faktiskt var störande. Han drog även något skämt om att han träffat en kompis på Nordpolen av alla platser och där träffar man inte så många men nu är de i alla fall norpolare...

Jag är inspirerad till att göra saker för miljön men jag kan erkänna att jag är en sån som väntar med att köpa kravmärkt tills det inte är dyrare än icke kravmärkt. Vi har många gånger klarat oss på en liten lön och då måste man fasen vända på varenda liten slant och jag vet att man alltid borde köpa ekologiskt men jag nöjer mig med att allt som oftast ha någon liten sak i korgen som är ekologiskt.
Dessutom bor jag i Visby och lever mitt liv här=cykelavstånd till nästan allt vilket jag nyttjar. Tar bilen till storhandel och, förlåt mig världen, träningen.

Jag åt ingen kvällsmat utan typ fjorton pepparkakor och det börjar märkas i min mage som morrar dovt som en katt. Ska äta något innan sovdags.
Är fortfarande inte riktigt kry så jag hoppar tränet imorgon på min lediga dag. Den ska istället spenderas handlandes, ätandes och kramandes. Om inte armarna trillar av mig. Då blir det bara ätandes...

Hej!

Då var det första november. Ivrigt har vi äntligen fått vända blad i vår väggkalender som nu visar en bild på Johnny när han läser kartan på en livlig gata i London för 2 år sedan. Vi besökte en regnruskig engelsk huvudstad i 5 dagar och kom hem utfattiga och kände oss helt blåsta. London var jättefint och så men alla våra pengar försvann utan att vi egentligen gjorde något speciellt. Så äckligt dyr stad! Så här ser novemberbilden ut:



November kommer att bli en riktigt bra månad tror jag. Jag har en lugnare period jobbmässigt och dessutom har jag faktiskt tagit en semestervecka och den ska spenderas både hemma och i Göteborg hos min kära Tove som alltid tycks flytta långt bort. Är det inte Spanien så är det andra sidan Sverige. Jag fick aldrig se hur hon hade det i Spanien men nu ska jag äntligen få ta del av hennes Göteborgsliv.
Önskar att tid och pengar kunde tillåta mig att oftare åka omkring i Sverige och hälsa på mina kära vänner som så promt ska flytta bort från ön och leva spännande liv. Men har man tid så betyder det ju att man inte arbetar för tillfället och det brukar kunna orsaka en viss brist på pengar. Jag är glad att jag har tagit en semestervecka trots att jag förlorar några pass och så. Känns ytterst lyxigt.

Hoppas också att november ska innehålla många mysiga filmkvällar med min karl och mycket te och mysigt eldande i braskaminen. En viss mängd godis är också inräknat. Och givetvis mycket trän. Ska bara skaka av mig det lilla stick jag har i halsen först för det ska man inte träna med. Jag har verkligen tvingat mig själv att ta det lugnt i ett par veckor nu eftersom jag har jobbat mycket. Det får prioriteras att sova mycket och äta ordentligt och spara på krafterna. Det har gått bra och jag är glad och nöjd.

Dags att väcka karlslok. Han ska på brunch och se fotboll och dricka öl på dagen. Den lyckans osten. En annan ska naturligtvis arbeta. Först äta mat. Nam!

Hej!