Första arbetsveckan (!)
är snart slut. Och jag är också snart slut.
Nej, inte riktigt. Det går bra på jobbet. Det blir rent och jag hittar alla platser som jag ska städa på. Vissa dagar kan jag cykla men ibland måste jag ta bilen för det är långt mellan platserna. Man blir ju rätt trött va. Jag känner av ryggen och står inte sällan framåtfälld i städskrubben och sträcker ut rygg och nacke med högljudda yogaväsningar.
Första dagen var hysterisk. Jag hittade dåligt och var allmänt förvirrad och jobbade över lite. Sedan blev det klart och tydligt att jag inte får ett endaste litet öre om jag jobbar över. Så jag gör det jag hinner och om klockan blir för mycket så får jag väl gå hem. Det har faktiskt inte hänt och kommer nog inte att behöva hända. Däremot lärde jag mig snabbt vad som vissa dagar kan prioriteras bort så att jag ska hinna allt. Jag är den enda som städar på mina ställen så jag har benkoll på vad som är gjort och vad som fick vänta till nästa gång. Jag kan jobba självständigt och det fungerar jättebra. Dessutom har jag slutat tidigare ett par dagar för att kompensera överjobbandet i måndags. Ha!
Folk är hemskt trevliga nu. Jag tror att de som var korta och otrevliga när jag fick introduktionen och den ordinarie städerskan var med kanske är lite rädda för den ordinarie städerskan. Hon var ganska...barsk. Nej, folk pratar glatt nu och är väldigt intresserade av att jag håller på med musik och jag går runt och myser av all positiv uppmärksamhet. De finns ju vissa som löjlar sig, försöker att inte skapa någon som helst kontakt med städerskan. De får hållas. Andra är snälla så jag bryr mig föga om tråkiga puckon...
Det är lite svårt att komma i säng i tid. Jag går upp 04.45 (!) och borde av hälsoskäl ligga nerbäddad kl 21. Men det gör jag icke! För världen är så spännande runt den tiden. Jag är pigg och nyfiken och vill gå på äventyr. Jag säger högt "OJ, så TRÖTT jag är! Gääääsp!! Nu ska det bli skönt att sova!" men ögonen spanar glatt åt alla håll för att hitta en sysselsättning och jag biter lite på en nagel tills jag lyckas tvinga mig själv ner under täcket runt kl 22. Då vill jag läsa! Men det får jag inte. Nej, fort släcka och sedan somnar jag ganska snabbt för att vakna igen runt kl 24, sen kl 02 och någonstans runt kl 03. Gaaaaa! Jag hoppas att jag vänjer mig snart för jag är lite dum i huvudet hela tiden på grund av sömnbristen (!) och det kan aldrig vara bra.
Idag ska jag hämta Johnny vid 17 och då ska vi åka till någon sjö och bada!!!(!) Det är en timme kvar och jag ska hålla mig vaken tills dess är det tänkt. Jorå, såhär dags är jag astrött men jag sover inte för jag vill inte sova bort den lilla tid jag har ledig. Jag minns med en rysning tiden på hotellet. Jag var så satans trött efter alla stressiga morgonpass att jag inte kunde göra annat än att sova hela eftermiddagarna. Eftersom detta jobb är ganska stressbefriat om än tidsanpassat så kan jag klara att hålla mig vaken. Jag är inte alls trött på samma Snälla-slå mig-hårt-i-huvudet-eller-bryt-mina-ben-så-jag-slipper-gå-till-jobbet-sätt. Bara vanligt trött. Vanligt.
Här kommer en gammal goding vars innehåll inte på något sätt beskriver min sinnesstämning. Den är bara himla bra!
Natalie Imbruglia – Torn
Hej(!)
Nej, inte riktigt. Det går bra på jobbet. Det blir rent och jag hittar alla platser som jag ska städa på. Vissa dagar kan jag cykla men ibland måste jag ta bilen för det är långt mellan platserna. Man blir ju rätt trött va. Jag känner av ryggen och står inte sällan framåtfälld i städskrubben och sträcker ut rygg och nacke med högljudda yogaväsningar.
Första dagen var hysterisk. Jag hittade dåligt och var allmänt förvirrad och jobbade över lite. Sedan blev det klart och tydligt att jag inte får ett endaste litet öre om jag jobbar över. Så jag gör det jag hinner och om klockan blir för mycket så får jag väl gå hem. Det har faktiskt inte hänt och kommer nog inte att behöva hända. Däremot lärde jag mig snabbt vad som vissa dagar kan prioriteras bort så att jag ska hinna allt. Jag är den enda som städar på mina ställen så jag har benkoll på vad som är gjort och vad som fick vänta till nästa gång. Jag kan jobba självständigt och det fungerar jättebra. Dessutom har jag slutat tidigare ett par dagar för att kompensera överjobbandet i måndags. Ha!
Folk är hemskt trevliga nu. Jag tror att de som var korta och otrevliga när jag fick introduktionen och den ordinarie städerskan var med kanske är lite rädda för den ordinarie städerskan. Hon var ganska...barsk. Nej, folk pratar glatt nu och är väldigt intresserade av att jag håller på med musik och jag går runt och myser av all positiv uppmärksamhet. De finns ju vissa som löjlar sig, försöker att inte skapa någon som helst kontakt med städerskan. De får hållas. Andra är snälla så jag bryr mig föga om tråkiga puckon...
Det är lite svårt att komma i säng i tid. Jag går upp 04.45 (!) och borde av hälsoskäl ligga nerbäddad kl 21. Men det gör jag icke! För världen är så spännande runt den tiden. Jag är pigg och nyfiken och vill gå på äventyr. Jag säger högt "OJ, så TRÖTT jag är! Gääääsp!! Nu ska det bli skönt att sova!" men ögonen spanar glatt åt alla håll för att hitta en sysselsättning och jag biter lite på en nagel tills jag lyckas tvinga mig själv ner under täcket runt kl 22. Då vill jag läsa! Men det får jag inte. Nej, fort släcka och sedan somnar jag ganska snabbt för att vakna igen runt kl 24, sen kl 02 och någonstans runt kl 03. Gaaaaa! Jag hoppas att jag vänjer mig snart för jag är lite dum i huvudet hela tiden på grund av sömnbristen (!) och det kan aldrig vara bra.
Idag ska jag hämta Johnny vid 17 och då ska vi åka till någon sjö och bada!!!(!) Det är en timme kvar och jag ska hålla mig vaken tills dess är det tänkt. Jorå, såhär dags är jag astrött men jag sover inte för jag vill inte sova bort den lilla tid jag har ledig. Jag minns med en rysning tiden på hotellet. Jag var så satans trött efter alla stressiga morgonpass att jag inte kunde göra annat än att sova hela eftermiddagarna. Eftersom detta jobb är ganska stressbefriat om än tidsanpassat så kan jag klara att hålla mig vaken. Jag är inte alls trött på samma Snälla-slå mig-hårt-i-huvudet-eller-bryt-mina-ben-så-jag-slipper-gå-till-jobbet-sätt. Bara vanligt trött. Vanligt.
Här kommer en gammal goding vars innehåll inte på något sätt beskriver min sinnesstämning. Den är bara himla bra!
Natalie Imbruglia – Torn
Hej(!)
Kommentarer
Trackback
