regis

Jag kan inte förstå var all snö som tynger Gotland just nu brukar vara annars. Det måste finnas någon uttorkad sjö någonstans eller en alldeles kal alptopp. Så mycket snö! Tak rasar in, vägar blockeras, bilar begravs och under all iskall massa frodas tydligen både spindlar och fästingar så den här sommaren kommer att vara fruktansvärt full av äckliga kryp. De ligger och lurar och snön isolerar och håller temperaturen alldeles ultimat.

Jag har varit ute en sväng idag med bilen för jag hade bestämt träff med en vän. Jag och Tigger pruttade fram i 3 km/h, jag nervöst kisande ut genom min lilla vindruta och Tigger slirandes och uppgivet kämpandes genom ännu ej röjda vägar. Snön bara föll och föll, flingor stora som femkronor och den var så tung för det är inte särskilt kallt idag. Jag ångrade snabbt mitt val av fordon men lyckades ta mig fram och tillbaka till och från lunch och fotoutställning i trevligt sällskap med livet i behåll. Men jag är helt slut för jag koncentrerade mig som om livet hängde i en skör tråd, vilket det nog gjorde också.

Gårdagen var alldeles fantastiskt fin med en sol som sken och en vind som höll sig lugn. Jag passade på att packa in mig själv, min kamera och en nyinflyttad vän och hans kamera i min lilla Tiggerbil och så bar det av norrut. Vi stannade några kilometer utanför stan vid något som på sommaren är känt som Krysmyntagården. Där kan man köpa flera miljoner sorters kryddor och fika på deras mysiga uteservering. Jag kan knappt fatta att det är samma plats. Snön låg knähög och orörd och det var alldeles öde förutom två huttrande fotoentusiaster som glatt begav sig ner mot stranden med kameror petandes åt alla håll. Fan vad snön var djup och kall och stackars Paul hade skorna fulla efter två steg. En annan bär med stolthet kängor av Gortexmaterial så mina fötter var torra(re). Vi tog en massa bilder av snön som enbart hade tufsats till en aning av några rävar men annars var i underbart skick. Stenarna vid vattnet var sådär isiga och hela intrycket var på något vis: öde och tomt men starkt, levande och naturligt. Hur ser saker ut där människan inte är?







Det kan verkligen vara vackert men vet ni vad jag mer tycker är vackert? Våren! Blommor och löv på träden och solen som lyser varmt. Jag tackar livet för den lilla solslurk jag fick igår. Tack, tack och inte för att låta oartig men jag vill ha mer! Inte mätt!

Jag antar att det bara är att fluffa ner sig framför sin braskamin i några veckor till och hoppas att waranklininken okejar en utlandsresa snart.

En liten Johnny vaknade just och pockar trött på min uppmärksamhet som jag nu ska ge honom.

Håll ut alla!

Hej!