Slak
Ja. Nu är jag minsann slak som en strumpa. Liknande uttryck som passar lika bra är: Slak som en silverfisk, slak som en snusnäsduk, slak som en sytråd...Och självklart klassikern: urlakad som en sill...fast jag är mer åt det slaka hållet.
Och slak blir jag när jag efter mitt morgonpass (06-14.30, upp vid 5=i stort sett omänskligt tidigt) raskt älgar hem för att, innan energin börjar tryta, städa hela vår lägenhet från takbjälke till kall klinkers. Detta var planerat, detta var noga uträknat och mina energireserver räckte alltså precis till ändamålet.
Lägenheten är nu skinande ren och har en sån där fräsch doft av såpa i sig. Johnny hasade sig upp och hjälpte snällt till med städning och renbäddning och nu är jag så nöjd så nöjd och även rysligt trött. Dessvärre har jag under städandets gång inte lyckats hitta och eliminera den gigantiska jättespindel som hela sommaren har visat sig då och då men bara snabbt och lite i ögonvrån. Sådär så man tänker "en katt!...va?" Till och med min store starke manskarl är riktigt rädd för denna varelse och vi hoppas båda att den har hittat ett bättre hem som städas ännu mer sällan än vårt för sånt gillar spindlar vilket borde förvandla mig till en riktig pedant men till och med det är jag för lat för.
Nu har jag en ledig helg att se fram emot förutom en bröllops-spelning på Vikingabyn imorgon. Vi har blivit ombedda att spela inget mindre än "Mirakel" av herr Di Leva på våra medeltidsinstrument. Aldrig fått det önskemålet förut faktiskt...Lirade "Hit me baby, one more time" för en massa år sen på en svensexa och det var en succé, en medeltida sådan. Så vi hoppas på stående ovationer.
Dessutom kan jag med ett lyckligt men lite elakt leende erkänna att min kära mor ska göra smörgåstårta på söndag, bara för att jag och Johnny bad henne (på våra bara knän förstås) och hon ska göra en riktigt stor och vi ska gå upp flera kilon!! Jag kan inte förstå hur underbar hon är, min lilla mamma. Det är en mycket vacker gåva i den Regiska och Johnniska traditionen att skapa något som är gott och ge det till oss. Kanske den vackraste av gåvor. Hon förstår oss...
Nu är det fett med sovdags och imorgon ljuder inga larm. Låt ledigheten...Börja!
Och slak blir jag när jag efter mitt morgonpass (06-14.30, upp vid 5=i stort sett omänskligt tidigt) raskt älgar hem för att, innan energin börjar tryta, städa hela vår lägenhet från takbjälke till kall klinkers. Detta var planerat, detta var noga uträknat och mina energireserver räckte alltså precis till ändamålet.
Lägenheten är nu skinande ren och har en sån där fräsch doft av såpa i sig. Johnny hasade sig upp och hjälpte snällt till med städning och renbäddning och nu är jag så nöjd så nöjd och även rysligt trött. Dessvärre har jag under städandets gång inte lyckats hitta och eliminera den gigantiska jättespindel som hela sommaren har visat sig då och då men bara snabbt och lite i ögonvrån. Sådär så man tänker "en katt!...va?" Till och med min store starke manskarl är riktigt rädd för denna varelse och vi hoppas båda att den har hittat ett bättre hem som städas ännu mer sällan än vårt för sånt gillar spindlar vilket borde förvandla mig till en riktig pedant men till och med det är jag för lat för.
Nu har jag en ledig helg att se fram emot förutom en bröllops-spelning på Vikingabyn imorgon. Vi har blivit ombedda att spela inget mindre än "Mirakel" av herr Di Leva på våra medeltidsinstrument. Aldrig fått det önskemålet förut faktiskt...Lirade "Hit me baby, one more time" för en massa år sen på en svensexa och det var en succé, en medeltida sådan. Så vi hoppas på stående ovationer.
Dessutom kan jag med ett lyckligt men lite elakt leende erkänna att min kära mor ska göra smörgåstårta på söndag, bara för att jag och Johnny bad henne (på våra bara knän förstås) och hon ska göra en riktigt stor och vi ska gå upp flera kilon!! Jag kan inte förstå hur underbar hon är, min lilla mamma. Det är en mycket vacker gåva i den Regiska och Johnniska traditionen att skapa något som är gott och ge det till oss. Kanske den vackraste av gåvor. Hon förstår oss...
Nu är det fett med sovdags och imorgon ljuder inga larm. Låt ledigheten...Börja!
Kommentarer
Postat av: Johanna
åh va härligt med smörgishtårtish. Vill också ha! Kom och hälsa på snart, så skall jag laga något gott till dig jag med. för att ära den regiska och johnniska traditionen så klart. Buss och kran!
Trackback
