regis

Jaha, då var man officiellt sjuk nu då. Johnny har varit riktigt risig i tre veckor och är fortfarande inte frisk. Han gick till vårdcentral och fick medicin och allt. Det har satt sig på lungorna. Jag trodde att jag skulle klara mig och jag har varit väldigt tuff fram tills igår. Då slog det. Det sitter i lungorna men inte så farligt som för min stackars karl. Jag får alltid ont i kroppen istället när jag blir sjuk. Varenda led smärtar även när jag är alldeles stilla och jag blir liksom öm i huden. Jag är rysligt ynklig.

En glad nyhet är att Johnny är första dagen på sitt nya jobb på DHL idag. Jag lyckades skjutsa honom utan att köra ihjäl oss. Jag är lite snurrig men om man bara koncenterar sig jättemycket så går det bra. Det gäller att koppla bort alla kroppens funktioner som inte är helt livsnödvändiga så att man kan fokusera helt på körningen. Käken får hänga och ansiktet slappna av, kanske släpps det fram lite dreggel och varje andetag stöts fram med nästan en liten snarkning. Där har ni bilden av mig när jag skjutsade min karl till jobbet idag.

Jag hade mycket hellre sett att Johnny tog hand om sin stackars tjej idag men faktum är att han är ju inte helt frisk heller så vi hade nog bara sniglat omkring i lägenheten, gått in i varandra och hoppats att den andre ska orka hämta vatten.

Nu när jag bloggat slut på all min energi så blir det sova, sova. Det bästa sättet att återhämta sig är ju faktiskt att bara tillföra en massa nyttigheter och inte göra av med någon energi utan sova sig igenom det. Jag har tid till det idag och tänker minsann inte inse förrän imorgon bitti att jag nog bör ta mig tid till samma procedur då.

Så sammafattningsvis vill jag säga: Heja Johnny! Stackars mig...

Hej!